Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
allmänt, Salix lapponum här och där. Dessutom växa där
små odonbuskar, hjortron och tranbär, starrarter af olika slag
och Trichophorum fläckvis, blommande men småvuxen
vattenklöfver (Menyanthes). Tätört (Pinguicula) fanns vid
afloppsgrafven från Svansjön. Örtvegetationen i öfrigt var ytterligt
torftig, endast vid en liten bäck växte enstaka Geranium
5/7-vaticum-stånd.
Faunan är gifvetvis ganska fattig i ett område af sådan
beskaffenhet, som det nu nämnda. Under mitt ströfvande
därigenom såg jag utom några mesar blott en knipkull i
Svansjön samt några kärrsnäppor (Tringa alpina).
Af ett visst kulturhistoriskt intresse är, att genom
nationalparken löper deri ända till 1887 enda befintliga vägen mellan
byarne Fågelsjö och Hamra. Det är en smal gång- och
klöfje-väg, ej mera betydande än en fästig. Den är nu utmärkt med
röd färg på trädstammarne och denna utmärkning skulle
lämpligen kunna bibehållas.
Det betas visserligen i Hamra kronopark, men då den
föreslagna nationalparken såsom framgår af ofvan gifna
skildring ej innehåller någon växtlighet, som kan fördärfvas genom
betning eller ens locka några kreatur dit, och den sålunda är
litet eller alls intet besökt af sådana, ansågs någon inhägnad
ej vara behöflig utan blott utmärkning af gränserna. Detta
ansågs kunna ske genom utsättandet af hvitmålade stolpar
här och där längs gränsen, eller med hvitmålade märken på
träden, där gränslinjen löper genom skog, hvilket dock i regel
ej är fallet. Dessutom föreslogs uppsättandet af taflor med
inskrift »Hamra nationalpark, fridlyst område» såväl där den
omtalade klöfjevägen kommer in i, som där den går ut ur
nationalparken. En vägvisaretafla med pil borde uppsättas
dels där klöfjevägen mynnar till landsvägen, dels också vid
Näfveråsens fäbovall, som passeras innan man från landsvägen
kommer till nationalparken.
Under sommaren 1910 uppgjorde skogsinstitutets elever
en noggrannare karta i större skala öfver det ifrågavarande
området och det blef då tydligt, att det af mig föreslagna
området befanns stiga till 23 hektar och 66 ar skogsmark
förutom en del mossmark. Då alltså områdets skogsmark
öfverskred de af riksdagen bestämda 20 hektaren, framställde
domänstyrelsen den 8 mars 1911 ett alternativt förslag, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
