Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
omständighet, numera varå ett väl kändt faktum tack vare den
intressanta redogörelse för »Acer campestre L. och dess
förekomst i Sverige», hvarmed kapten Georg Påhlman i Lund år
1907 gladde »Botaniska Notisers» läsare. Vi finna här, att
nafverlönnen alltsedan 1749 varit känd såsom medborgare i
den skånska floran. Det är den lundensiske medicinaren och
professorn Eberhard Rosén, som i sina »Observationes
bo-tanicæ circa plantas quasdam Scaniæ non ubivis obvias» för
första gången omnämner den såsom svensk växt. Sedan
Linné 1755 upptagit nafverlönnen i sin »Flora suecica», har
den alltjämt ingått i de skånska landskapsflororna äfvensom i
våra allmänt svenska floror. Såsom växtlokaler angifvas skilda
ställen i Svedala-traktens skogar i sydvästra Skåne. De oftast
uppgifna lokalerna äro Brännemölla och Aggarp i Svedala
s:n; ofta finner man namnet Nafverbacken såsom en närmare
bestämning till båda de nämnda lokalerna. Elias Fries säger
sålunda i sin »Flora scanica» (1835), att Acer campestre
förekommer »prope Brännemölla par Suedala in Nauerbacken
copiose». Förutom de nämnda Svedala-lokalerna omnämner
Lilja i sin »Skånes Flora» (1838), att nafverlönn »skall
finnas i skogarna väster om Sönnerskog och i flere skogar i
samma trakt». Af allt att döma vill det synas, som om
nafverlönn en gång förekommit inom ett mindre område i Svedala
och närgränsande socknar och det till och med beståndsbildande.
Härpå tyder Elias Fries’ »copiose»; äfven det för flere olika
lokaler använda namnet Nafverbacken tyckes peka i denna
riktning.
Vid skogarnas uthuggning och markens uppodling har
emellertid nafverlönnen allt mer och mer fått maka åt sig.
I den dag, som i dag är, torde några tiotal, upprepade gånger
afhuggna buskexemplar af Acer campestre å en jordvall i en
åker (se fig. 1) å den s. k. Nafverbacken c. 400 m. väster om
S. Lindholmens gård i Svedala s:n vara de enda vilda kvarlefvorna
af traktens fordom måhända ej så obetydliga nafverlönnsbestånd.
Påhlman uppger, att af Acer campestre nu återstår ett tiotal
medelstora buskar, växlande i höjd från 1,5 till 2,5 m.
Dessutom finnas 24 st. mindre buskar af omkring 60 cm. höjd,
stubbskott från de träd, som för några år sedan fälldes. Att
döma af de ännu kvarstående stubbarna, 20 à 25 cm. i om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
