Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
brant stup på den sida, som är vänd mot landsvägen, alltså
med lutningen mot öster. Det är vid foten af detta stup, som
är täckt af ett ansenligt röse eller »#r» {stenhålver) af nedrasade
stenar och grus, »lustgården» ligger. Den är ganska
vidsträckt och innehåller verkligen en så stor rikedom på vackra
och sällsynta växtformer, att den fullkomligt gör skäl för sitt
rykte i trakten — som nog för öfrigt har en mycket fattig
flora — om den också för en sörlännings ögon kanske ej
bjuder på något så ovanligt i vegetationsprakt. Isynnerhet
förefaller mig artrikedomen att vara ovanligt stor för en så
nordlig breddgrad, — Våckelberget ligger på samma höjd
som Rättvik — och flera af arterna äro säkert eljest mycket
sällsynta i trakten eller saknas alldeles, delvis äro de ovanliga
i Dalarna öfverhufvud. Enligt min »ståndortsanteckning» från
besöket 1905, som säkert kan ytterligare kompletteras och
möjligen också är i behof af kontroll på en del punkter af
mer sakkunnig person, förekomma där följande högre växter:
Hassel. Flera buskar. Efter de källor, jag har tillhands,
skulle Våckelberget vara den nordligaste växtplatsen för hassel
i Dalarna. Den är förut känd från Leksand. Men Enviken
ligger ju också närmare hafvet och i kusttrakterna går hasseln
längre mot norr.
Lind och lönn.
Skogsvicker (Vicia silvatica), backvial och ängsvial
(Lathyrus silvestris och pratensis), gökmat (Orobus tuberosus),
käringtand (Lotus corniculatus). Alla ymniga och vackert blommande.
Den sällsynta myskmåran (Galium triflorum).
Skogs-sallat (Lactuca muralis), trolidrufva (Actæa spicata),
stinknäfva och skogsnäfva (Geranium Robertianum och
silvaticum), skogsnarv (Arenaria trinervia). Bergnejlika (Silene
rupestris); den växte dock högre upp på berget, vill jag minnas.
Någon eller några Hieracier. En EpilobiumdiVt (möjligen någon
af de mera nordliga). Gullris (Solidago virgaurea).
Kungsljus (Verbascum Thapsus).
Bland gräs: Melica nutans, bergslok.
Det är, som synes, en mycket rikt utbildad lundvegetation
med flera sydliga arter. Det intressantaste är väl hasseln och
de två löfträden, i hvarje fall var det dessa, som folket mest
undrade öfver. Lind skulle finnas på ännu ett ställe i trakten,
som jag icke kom att besöka, nämligen vid Lenntjärn (»Lenn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
