Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
se sig möjlighet att anordna ett gemak i en trädstam. Det
är alltså på denna punkt vi först ha att hjälpa fåglarna.
Här i Sverige har man ännu alltför litet intresserat sig
för denna angelägenhet. Visserligen har det icke saknats en-
staka förespråkare. Äfven i våra äldre skogstidskrifter från
70- och 80-talen har en och annan af våra jägmästare tagit
till orda för denna fågelhjälp. Särskildt bör emellertid erin-
ras om att jägmästaren och ornithologen Edv. Wibeck i Skogs-
vårdsföreningens tidskrift (h. 6 — 7, 1907) redogjort för de er-
farenheter, sonr gjorts af föregångsmannen på fågelhjälpens
område, Hans Freiherr von Berlepsch, hvilkens anordningar
på det gamla Berlepschska familjegodset Seebach i Thüringen
blifvit bestämmande för äfven de offentliga landtbruks- och
skogsvårdsmyndigheternas fågelhjälpsanordningar i Tyskland.
Herr Wibeck framhåller i den nämnda uppsatsen att det
moderna, s. k. intensiva skogsbruket, på samma gång det i
och för sig — genom de stora arealerna af trädslag af samma
åldersklass — i högsta grad gynnar skadeinsekternas lif och
spridning, också, genom utrensningen af murknande träd, bort-
tagande af vindfallstubbar och aflägsnandet af all buskvegeta-
tion under högskogen, beröfvar de insektätande fåglarna deras
existensmöjligheter. Det har redan blifvit uppenbart att vi
måste söka skaffa fåglarna tillbaka till skogarna. I den redan
färdigstädade »kulturskogen» torde för en tid framåt rädd-
ningen ligga i den artificiella fågelhjälpen. Men det bör väl
kunna allvarligen sättas ifråga om man nu icke äfven här i
Sverige, såsom det numera praktiseras i Tyskland, vid skogs-
vårdens utöfvande borde taga den hänsyn till de nyttiga skogs-
fåglarnas trefnad att man gjorde inskränkningar i den ödes-
digra städningen. På så sätt blefve skogen vackrare och den
blefve på det billigaste sättet skyddad mot insekthärjningarna.
Beredande af boplatser afser dels anläggandet af skydds-
planteringar för de fribyggande fåglarna, dels uppsättandet af
hålkar för »hålbyggarna».
För våra fågelkännare torde det icke vara obekant,
att uti våra skogar de mindre fribyggarna, trastar, finkar
och sångararter, för sin häckning företrädesvis samla sig uti
de snår af ungskog, ungbok och gran, som här och där före-
komma. Den första fordran på en fågelskyddsplantering är
också den att den skall vara tätsnårig. Den kan bestå af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
