Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
ningsarbetet, ej få af ett par—tre hundra kilograms vikt.
De nuvarande ägarna ämna bekosta grytans öfverbyggnad på
ett värdigt och lämpligt sätt samt vidtaga praktiska anord-
ningar för den vetgiriga, naturälskande allmänhetens besök i
själfva grytan. Sannolikt blir den ock ställd under skyddet
af vår nya lag om naturminnen. — Att denna märkvärdiga
jättegryta är bildad under istiden, är otvifvelaktigt. Enligt
föredragandens mening är hon en äkta »fall-gryta.», d. v. s.
bildad genom vattenmassor, som nedstörtat från isens yta
genom s. k. mouliner eller hål i isen, företeelser, som ej äro
sällsynta vid nutida jöklar. Stenblock, som samtidigt ned-
störtat ur isens väldiga massa, hafva gifvetvis kraftigt under-
stödt borrningsarbetet. I motsats till de vanliga föreställ-
ningarna ansågs icke någon synnerligt lång tid hafva erfordrats
för grytans bildning; sannolikt har en enda värmeperiod på
några få veckor varit tillräcklig. Föredr. grundade denna
uppfattning på ett intressant experiment, som af ingenjör
Vogel utfördes med en jättegryta vid Munkedal på 1880-talet.
Det befanns därvid, att ett 4 meters fall lyckades på 5 må-
nader fördjupa en gryta med mer än 1 meter, hvarunder
dock den största malarestenen minskades från omkring 30
till ett par kg. vikt. Inlandsisens mäktighet torde få räknas
i mått, som närma sig 1 kilometer. Får man räkna med
sådana fallhöjder för vattenstrålen och de berggrunden bom-
barderande stenarna, behöfs ej några långa arbetstider.
Grottbildningar vid Ifösjön.
På västra sidan af Ifön, på den till hemmanet n:r 10
hörande skogslotten, finnas vid sjöstranden några grottbild-
ningar, vittnesbörd om en egendomlig naturens lek. Jord-
grunden utgöres här af kalklager, bemängda med massor af
försteningar, bland hvilka märkes den s. k. »Brattingsborgs-
penningen», enligt prof. Sven Nilsson ena skalet af ett numera
utdödt snäckdjur (Crania numulus). Se Sv. Turistföreningens
årsskrift 1912, sid. 73 och 74.
I dessa kalklager ha vågorna från sjön under århundraden
utfört sitt tysta arbete, hvars resultat trädt i dagen genom i
senare tider utförda sjösänkningar. Här finnas nu 4 st. grottor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
