Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
En framstående blomstermålare. Vid en under jan.
månad af några unga konstnärer hållen utställning å Konst-
föreningens lokal i Stockholm tilldrog sig en af utställarna,
Edvin Olssön, smickrande uppmärksamhet genom sina lika
fint utförda som skarpt och intimt uppfattade studier i tempera
af vilda blommor. Bland målningarna må särskildt fram-
hållas den på föregående sida reproducerade »Mossiga stenar»
med sina klangen af blommande skogsvicker samt vidare
»Daggkåpor», några Rumex-motiv och »Lafvar», den sist-
nämnda ett verkligt litet mästerverk i sitt slag. Äfven konst-
närens större arbeten i olja buro vittne om hans nära nog
enastående skicklighet i att måla markvegetation af saftig
grönska och blommande örter,
Gustaf Kolthoffs damm. Det bland försättsplanscherna
återgifna vackra fotografiet af dammen vid dr Gustaf Kolt-
hoffs Tusculum, Granbacken utanför Uppsala, har fått sin
plats i denna årsskrift såsom en illustration till hvad man
skulle kunna kalla naturskydd vid hemmet. Genom att på
ett pietetsfullt sätt använda sig af för handen varande natur-
förhållanden och med tillhjälp af endast vilda växter har
ägaren till Granbacken här lyckats skapa ett litet stycke svensk
natur, som hvar och en måste afundas honom.
Martornans förekomst i Sverige. Under rubriken »Skydd
för en utdöende hafsstrandsväxt» lämnades i årsskriften 1912
sid. 162 ett meddelande om att martornan (Eryngium mari-
timam) blifvit fridlyst på ett område vid Falsterbo fyr. På
grund af notisens felaktiga formulering kan man emellertid
af densamma få den uppfattningen att Falsterbo numera
skulle vara den enda lokalen i Sverige för växten i fråga.
Så är dock ingalunda förhållandet. Eryngium maritimum
förekommer nämligen fortfarande på ett 20-tal olika lokaler
utmed skånska kusten, t. ex. Båstad, Skelderviken, Arild,
Hälsingborg, Kämpinge, Ystad och Åhus, likaså på åtskilliga
ställen i Halland och Bohuslän, såsom Hönö, Lysekil och
Kosteröarna utanför Strömstad, samt vidare i Blekinge och
på Öland och Gottland.
Nästan öfver allt blir den emellertid på grund af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
