Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
äro ask, lönn alm, bok, ek, lind jämte platan och hästkastanj
m. m., och undervegetationen består af hagtorn, småbladig
alm, benved (Evonymus), vägtorn och brake (arter af Rham-
nus) m. m. Redan i de närmast intill Paris belägna par-
tierna finner man en visserligen ganska artfattig, men naturlig,
lundartad markflora, t. ex. Geum Urbanum, Poa nemoralis,
Glechoma hederacea och bland buskarna slingrar Polygonum
convolvulus till manshöjd. Man kan dock ej undgå att
märka de alltför vidsträckta kala fläckarna på skogsmarken,
delvis beroende på alltför stark beskuggning, men framför
allt på de otaliga gångstigar och genvägar, som upptrampats
i alla riktningar. På de små gläntorna, där folk samlas
och barn leka, är naturligtvis floran ruderal och mycket
tarflig, t. ex. Poa annua, Polygonum aviculare och Stellaria
media.
Den ofvannämnda tidningsartikeln framhåller, att träden
visa klen skottbildning — de äga för öfrigt ingen imponerande
höjd —, och att en mängd af dem äro på väg att dö. Nu
kan ju detta i någon mån bero på de torra somrarna 1911
och (förra hälften af) 1912. Medverkande orsaker äro dock
obestridligen den magra jordmånen, rik på grus och småsten,
och, såsom den citerade tidningen säger, människornas
ohejdade frihet att ströfva omkring, tilltrampa jordytan och
hindra vegetationen i dess ostörda utveckling.
Boulogneskogen har nu i omkring 60 år tjänat sitt
ändamål såsom en millionstads mest använda promenad- och
rekreationsplats. Det är ej osannolikt, att man därigenom
tagit för mycket af dess natur utan tanke på att gifva något
igen, och om denna vanvård påminner nu skogen själf genom
sitt otillfredsställande utseende och försvagade skick. De
botemedel, som ligga närmast till hands och som skogens
föreståndare redan föreslagit, äro att åter göra den till en
vildpark eller naturlig skog genom att afstänga den för
trampning och vidga gångstigarna till promenadvägar, men
låta trädbestånden få utveckla sig i ostörd ro för att kunna
sluta sig tätare och sålunda förbättra marken. Att äfven på
konstladt sätt göda skogsjorden, är ej heller omöjligt.
C. Lmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
