Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om vi också med glädje och tillfredsställelse kunna
se tillbaka på en hel del framgångar för naturskyddets stora
sak, så få vi å andra sidan icke tillsluta ögonen för att
oändligt mycket återstår att uträtta och att mycket försummats,
som skulle kunnat göras.
Man behöfver endast genomläsa de olika utlåtanden, som
ligga till grund för naturskyddslagstiftningen för att få klart
för sig, huru litet af det rätt blygsamma program, som där
finnes skisseradt, hittills blifvit genomfördt. Om man
undantar nationalparkerna, har knappast något af de områden och
naturföremål, hvilka i vetenskapsakademiens yttrande af 1905
framhållits såsom särskildt värda att skyddas, kommit i
åtnjutande af fridlysning, och ej sällan har man genom
tidningarna fått höra, huru än det ena, än det andra värdefulla
naturminnet mer eller mindre fullständigt gått sin undergång
till mötes, utan att olyckan kunnat förhindras.
Hornborgasjön har blifvit sänkt, och Tåkern hotas
fortfarande af samma öde. Hallands Väderö-frågan har, trots
allt, icke kunnat lösas på tillfredsställande sätt. De sista af
de vidtberömda gottländska myrarna hålla på att försvinna.
De härligaste klippartier, särskildt utmed kusterna, förvandlas
till makadam eller brännas till kalk. I de flesta trakter af vårt
land håller skogssköflingen på att gå ut öfver de sista resterna
af ursprungliga ekskogar och löfängar. Intet har gjorts, för
att några af våra härliga vattenfall i mera befolkade trakter,
medan tider är, måtte blifva undantagna från industriellt
utnyttjande och bevarade såsom oförstörbara monument öfver
svensk natur. De mest natursköna platser, särskildt utmed
våra segelleder och järnvägar, vanprydas genom afskyvärda
annonser och reklamanordningar, utan att den paragraf i
naturskyddslagen, som afser förbud mot dylik reklam hittills en
enda gång blifvit tillämpad o. s. v.
Många tillfällen till upplysning rörande naturskydd och
särskildt till ungdomens påverkande ha äfven hittills lämnats
obegagnade. Väl är det sant, att de ungas sinne så mycket
som möjligt bör förskonas från all propaganda i dagens frågor,
men en agitation, som går ut på att väcka kärlek till hembygdens
och fosterjordens natur kan svårligen blifva annat än till godo.
På tal om ungdomen och naturskyddssaken rinner mig
ovillkorligen i hågen historien om huru det från Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
