Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
hvilken det dock ej torde innebära någon stor fördel att
hämta litet dåligt starrhö på så stort afstånd.
De renägande lapparne, hvilkas rättigheter ej beröras af
lagen om nationalparker, ha sedan urminnes tid flyttningsväg
genom nationalparken särskildt dess norra del. Äfvenledes
finnes vid nordoständan af Vuolle Tjallasjaure en liten samling
af 6 kåtor jämte staburar. Några af dessa kåtor äro bebodda
såväl sommar som vinter af äldre lappar (vid mitt besök
där 3), hvilka öfverlåtit åt yngre familjemedlemmar att följa
renhjordarne till fjälls. Höst och vår äro flera lappar
församlade här. Detta gör, att björkskogen i den närmaste
omgifningen kring denna »by» hårdt medtagits för att lämna bränsle
och kåtvirke. Det har därför ansetts lämpligt att utesluta ett
område omkring detta lappviste från nationalparken, hvilket
desto lättare låter sig göra, som det är beläget på en udde i
Tjallasjaure (jfr ofvan gränsbeskrifningen).
En annan kåta jämte stabur finnes äfven i fjällsluttningen
norr härom och vid öfre ändan af Paijeb Tjallasjaure en annan
kåta med stabur, tillhörig Anders Larsson Fjällman. Dessa
bebos dock blott under flyttningarne.
Ett par gamla nu längesedan öfvergifna renvallar finnas
äfven dels norr om Peljejaure och dels norr om Vuolle
Tjallasjaure. Dessa äro dock nu fullständigt igenvuxna och torde
ej förete någon annan flora än den, som är endemisk i
parken för öfrigt.
Efter att under tre dagar år 1912 samt äfven några
dagar 1913 hafva genomvandrat nationalparken inom de ofvan
föreslagna gränserna får jag härmed lämna en kortfattad
skildring af naturförhållandena inom densamma.
När man från Jäkkvik stigit upp på Peljekaisefjällets
rygg och sålunda nått fram till nationalparkens norra
gränslinje, har man en hänförande vacker utsikt öfver den nedanför
liggande dalgången med Peljejaure- och Tjallasjaure-sjökedjorna
samt en mängd andra smärre sjöar och tjärnar inbäddade i
den gröna björkskogen.
Peljekaisefjällets kala delar utgöras af typisk fjällhed med
kråkris, fjällmjölon, fjälljung (Phyllodoce), Linnéa, polarviden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
