Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
gäster i skuggan af jättelindens krona. Att någorlunda exakt
uppgifva trädets ålder är gifvetvis en smula vanskligt. Dock
kan man med ganska stor säkerhet påstå, att den måste hafva
grott någon gång under vår medeltid.
Af ägaren till Särö, direktör H. L. Ygberg, ingafs kort
efter vårt besök ansökan om fridlysning enligt
naturskyddslagen för Drottninghuslinden och en annan åldrig lind samt
några stora hasselträd i Nordanskog äfvensom för
»Tusenårs-eken» i Västerskog.
Bland geologiska bildningar inom Västerskogsområdet,
som togos i skärskådande under vårt besök där, må endast
nämnas en samling smärre jättegrytor vid nordvästra stranden.
Ett rikt djurlif bidrager ytterligare att öka Västerskogs
värde såsom naturpark. För att börja med det matnyttiga
villebrådet finner man där hare, tjäder, orre, morkulla och
gräsand. De många stenrösena och blockmarkerna erbjuda
ett idealiskt tillhåll för gräflingar, hvilka lära ha förökat sig
på ett sätt, som knappast kan vara till båtnad för den öfriga
vildnaden. Detsamma kan måhända äfven sägas om en bland
öns mest i ögonen fallande häckfåglar, råkan, som här har
en af sina nordligaste kolonier i vårt land. En uppräkning
af alla öfriga på Särö förekommande fågelarter skulle
säkerligen verka tröttande. De täta snåren i Västerskog hysa
emellertid, icke blott om våren och sommaren, utan äfven
under den »döda» säsongen, en talrik och brokig skara
småfåglar, och vikar, sund och klippstränder rundt omkring
utgöra omtyckta tillflyktsorter för olika slags simfåglar och
vadare. På Kedskären finner man bl. a. häckande ejder,
tejst och vår kanske vackraste simfågel, grafgåsen. Höst och
vår får man se de dekorativa storskarfvarna eller ålkråkorna,
såsom de kallas på västkusten, sitta uppradade på bergen,
och då vintern nalkas, njuter man den härliga anblicken af
skaror på hundratals sångsvanar, som under dagar och veckor
hålla till i farvattnen kring ön.
Då vi vid ett tillfälle under den ofvannämnda exkursionen
till Västerskog närmade oss nordväststranden, blefvo vi gladt
öfverraskade af att se en hafsörn, som, skrämd vid vårt
annalkande, på väldiga vingar styrde kosan utåt hafvet.
Ännu för några år sedan hade ett hafsörnspar sitt bo i
toppen af en väldig fura i Västerskog, men en tanklös person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
