Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
»Men se de bygdens gamla bondehus
bli spillror snabbt i främlingsvindars brus
och nya grannlåtsgårdar växa fram
ur glömskans djupa, dolda skam —
då sjunka tungt de gråa hjässor ner
och lutas mot hvarandra mer och mer.
En gång skall också deras timme slå.
Törhända föds ett enda väsen då
af bådas ben — de kanske huggas ned
och blifva kådig, gnistrik ved,
bli brasor, sjungande för orons tid
om svunna vintrars stora starka frid.»
Just där denna starka stämningsbit blifvit inspirerad, är
ett af de mest hotade landskapen. Hur ser det icke ut, när
man reser genom Bergslagen! Särskildt industrisamhällena
förete fullkomliga profkartor på bristande förutseende hur ett
samhälle bör ordnas för att fylla de minimalaste fordringar
på hänsyn till naturen. Och detta i Bergslagsnaturen, som
hela Sverige säges vara stolt öfver, men som dessa
industri-anläggare knappast
synas akta, än
mindre vörda! Och
hvad tar man för
hänsyn till vården
om
bergsmansgårdarna, som i sin
enkla men på
samma gång storstilade
karaktär uttrycka god
svensk byggnadsstil
på ett af dess allra
vackraste sätt.
Äfven hela
sträckor emellan dessa
industricentra hafva
blifvit så godt som
barskrapade på ett
njutbart naturintryck. Befolkningen ökas, den stigande kulturen
fordrar luft och ljus äfven inomhus. De nödvändiga och nyttiga
egnahemmen uppstå. Men hur uppstå de? Anser sig markägare
Förf. foto.
GENOM OMBYGGNAD FULLSTÄNDIGT
FÖRSTÖRD BERGSLAGSGÅRD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
