Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
De rester af forna tiders naturliga ekskogar, som ännu
finnas kvar i våra sydligare provinser, ha under senare tider
till följd af förbättrade kommunikationer och allt oftare
förekommande ägostyckningar blifvit så illa åtgångna, att
någorlunda stora ekbackar numera äro ytterst sällsynta i de flesta
trakter. Ett undantag från denna regel utgöra vissa områden
kring Mälaren, på hvilka ekskogen hittills varit så pass
bibehållen, att den fortfarande förlänar landskapet dess karaktär
och säregna naturskönhet. Så är t. ex. fallet med de till
Strömsholms hingstdepå förut hörande egendomarna i trakten
af Köping och det historiskt ryktbara Kungsör, där det ännu
finnes betydande ek- och lindskogsbestånd, hvilkas stora värde
ur ren skönhetssynpunkt knappast kan öfverskattas.
På grund af utlåtande af den s. k.
Strömsholmskommittén fattades emellertid af 1913 års riksdag beslut om
försäljning af en del af nyssnämnda egendomar, och utredning
pågår om ytterligare dispositioner i samma riktning. Dessa
åtgärder ha icke kunnat undgå att väcka en viss oro bland
ortsbefolkningen, i det man fruktat, att egendomarnas
försäljning skulle komma att åtföljas af en allmän sköfling af
ekskogen, särskildt på de områden, som enligt
försäljningsplanen äro afsedda att styckas till egna hem.
Naturskyddsföreningens styrelse har med anledning häraf
vändt sig till vederbörande kommitté och värderingsnämnd,
hvilka lämnat den lugnande förklaringen, att i samband med
försäljningen åtgärder komma att vidtagas för att i största
möjliga utsträckning bevara sådana partier af ekskogen, som
gifva trakten dess karaktär af naturskönt landskap.
Bland djurarter, som i hög grad äro i behof af skydd
för att icke blifva utrotade ur vårt lands fauna, ha i främsta
rummet framhållits björnen och lodjuret.
Hvad björnen beträffar har han, som bekant, erhållit en
tillflyktsort inom ett par af nationalparkerna, hvarjämte ett
visst skydd beredts honom genom den nya jaktlagen, enligt
hvilken det icke längre är tillåtet att jaga björn på enskild
mark utan jakträttsinnehafvarens tillstånd och ej heller på
kronomark eller s. k. oafvittrad mark, så vida icke k. mt.
därtill lämnat medgifvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
