Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
ju äro djurens hus och hem. Jemte allt detta har i våra
dagar det förträffliga engelska bladet »The Field», en tidning
för natur, jagt m. m. och allahanda sport, i vida kretsar
verkat både för förädling af jagtidrotten såsom mannarön och
för väckande af kärlek till djurverlden och naturvetenskapen.
Men i dessa ädla sträfvanden har vår tid gått längre,
nämligen uti att icke blott skydda och föröka de djurarter, som
menniskan har stängda i djurgårdar, halftama och så att
säga i sin hand, utan — lystrande till den fasta regeln:
»utan vilda djur inga tama» — har den mäktiga
»anglo-indiska styrelsen insett att elefant-massakrerna helt enkelt
vore en misshushållning, hvadan jagten å denna djurart
blifvit förbuden, som vi tro, i hela det indiska
kejsardömet, eller åtminstone i dess flesta delar» (Sv. Jägarförb:s
N. Tidskr.). Men i dessa afseenden har Frankrike, troget
sina universella sträfvanden, gått kraftigast i spetsen, nämligen
genom inrättandet af Jardin d’acclimatation uti Paris, med syfte
att möjligen kunna för Europa ortvänja åtskilliga slag af
sköna och nyttiga i utlanden vildt lefvande djur och växter,
hvilka sålunda i större mån än fordom kunna bli angenäma
och af nytta för menskligheten, hvaraf ock ofta blir en följd
att flere djur- och växtarter, som hotas med undergång,
sålunda bli till sin tillvaro räddade; ett företag, som högligen
gläder naturens och vetenskapens vänner.
Men med alla dessa ljusningar till ett bättre här och
hvar, eller det alltmer djurvänliga sinne, som omisskännligen
visat sig lyckligtvis bland flere af jordens mäktigaste folk,
såsom uti en mer allmän ovilja mot djurplågeri samt i
förnuftigare jagtlagar, skydd för fisket och uti en bättre
skogsvård, o. s. v., hvilket allt visserligen ådagalägger en
återvändande vördnad för Guds lefvande verk samt tanke på
framtiden, är i alla fall, såsom synes af det ofvan anförda, kampen
om tillvaron mellan jordens herrar och djuren för dessa
senare alltför ojämn och hotfull. Ty, under det att mången
torde anse denna skildring alltför mörk och fastän djur här
och hvar visserligen ännu finnas till miljoner och det på
för-bredningsytor som ställvis ännu äro ofantliga, så kan det
dock icke nekas, att både deras antal och rum öfverallt brådt
förminskas. Under det att en hvar väl vet att menniskans
herravälde öfver djuren är berättigadt samt nog kan förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
