Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Förf. foto. 1914.
I GROTTAN VID JÄTTUREN.
hon få stå där i fred,
få smyga där ostörd allt
framgent, gnolande och
lyssnande i den ständiga
grönskimrande
skymningen! —
Det finns en annan
vrå i bergslagen, som
enl igt vederbörandes
försäkran får bevaras orörd
och oförändrad utan att
vara lagligen fridlyst.
Det är sjön Jätturen
i nordligaste delen af
Norrbärke socken, på
Schisshytte bruks mark
(nu i norsk ego). Redan
namnet har gammal god
sagoklang, och den klangen sjunger en stark och klar
tillmötes, när man stiger ner i det gröna djupet, där sjön ligger
bäddad mellan stupande lummiga stränder. Det är en bassäng
infattad i marmor — om också endast bergslagsmarmor. På ena
sidan står bergväggen naken och brant, där ligger ett gammalt
ej på länge användt kalkstensbrott, och därbredvid en grotta,
en sällsynthet i dessa trakter trots deras rikedom på urkalk.
Den har också varit en ofta omtalad sevärdhet, hvarom talrika
namn och årtal vittna, de äldsta från 1600-talet. Det
berättas att själfva drottning Kristina en gång lär ha hedrat
den med ett besök. Starbäck omtalar den i »Engelbrekt
Engelbrektsson», Hulphers i sin Dalaresa. Vacker är den, ett
statligt hvalf, rätt högt och rymligt. Och ett festligt
äfventyr är det att en strålande sommardag ro eller simma ditin
i dunklet och genom porten se solglittret på vattnet och det
gyllne skimret öfver löfgrönskan på andra stranden. —
Dalarnas grottor äro lätt räknade. Ett par i Järna och
Nås äro förut omtalade i Sveriges Natur, vill jag minnas. En
uppe i Älfdalen, i närheten af Dåråbergs fäbodvall, är mindre
känd. Den är ej stor, men en rolig gammal sägen är
förknippad med den. Den kallas Gwennas (Goennas) grotta, och
Gwenna som bodde där var ett skogsrå. En hund hade hon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
