Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
och den ljusgröna, genomskinliga lilla bladskifvan vecklas
fram. Det är vid denna tid, då löfverket ännu ej är fullt
utbildadt och ljuset i riklig mängd flödar ned mellan träden,
som bokskogens örter stå i sitt flor. Marken prydes då af
ett färgrikt täcke af hvitsippor, gulsippor, harsyra, svalört,
hålört (Corydalis cavaj och under försommaren af ramslök
(Allium ursinum, se foton) m. fi. örter, hvilka imponera
framför allt genom sin enorma individrikedom. Men när
bokskogens täta, skymmande löfverk väl är utveckladt vid
sommarens inbrott, vissnar denna praktfulla markbetäckning
bort. I den ringa ljustillgången under trädens kronor utbreda
nu endast några få skuggväxter sitt bladverk, såsom lundarv
(Stellaria nemorum *glochidosperma), dufkulla {Trientalis),
gulsugan (Galeobdolon) och en del skogsgräs, såsom långsvingel
(Festuca gigantea), hässlebrodd (Milium) och hundslok {Melica
uniflora), hvilka här och där skjuta upp ur den bruna mattan
af fjolårslöf. Kanske man också råkar på någon af de
blekgula saprofyterna, som på sina ställen spira fram djupt inne
i skogen, såsom Neottia, Monotropa och den ytterst sällsynta
Epipogum. Vid höstens inbrott, då stormen rifvit loss de
vissnade bladen i trädkronorna, är det ödsligt och kalt i
bokskogen, men nu först framträder tydligt bokens vackra grenverk
och de gråa stammarnas ståtliga, arkitektoniska byggnad.
Boken växer i Skåne mest i rena bestånd; den tål i
allmänhet ej inblandning af andra, konkurrerande trädslag,
och på grund af sitt ringa ljusbehof kan den växa så tätt,
att dessa medtäflare lätt utträngas och förkväfvas. Men om
boken förekommer såsom underskog och ej blir dominerande,
kan den växa tillsamman med ek, afvenbok, lind, hassel
o. s. v. Vi få då de s. k. blandade löfskogarna eller
»blandskogarna», hvaraf vi i Skåne ha ett typiskt exempel i Dalby
hage (nära Lund). Från en dylik skog har den kände
författaren Paul Rosenius gifvit oss följande lilla stämningsbild,
som jag här tar mig friheten att återge: »I en sådan skog •
är det dejligt i vårtiden, när hagtornet är hvitt och det är
hvitt öfver slånen utåt skogens kanter; då det står gröna
skyar omkring hasselspöna, då de gamla bruna boklöfven,
som suttit kvar och rasslat tills nu, trängas undan af årets
egna, och då ekarnas grenar siras af små gulröda blad. Då
sjunger koltrasten i kvällningen från toppen af ett träd, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
