Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
arkeologiska forskningarnas resultat, att under yngre
stenåldern (mer än 5,000 år tillbaka i tiden) fanns i Skåne en
jordbrukande befolkning, som säkerligen ej tillät bokskogen
inkräkta på den odlade marken. Först långt senare skulle
dock den mänskliga kulturen på allvar taga upp kampen med
bokskogen. Att denna likväl under tidernas lopp ej
fullständigt utrotats, utan kunnat hålla sig kvar på några ställen,
beror kanske delvis på den omständigheten, att boken redan
under medeltiden och sedan flera århundraden framåt (till
slutet af 1700-talet) togs under lagens speciella hägn och
omvårdnad; den värderades nämligen högt som ett »bärande»
träd, hvilket genom sin ollonafkastning spelade en viss roll
för den då betydande svinskötseln. (De stora svinhjordarna
släpptes ut i skogen för att där gödas.) Med jordbrukets
och kreatursafvelns utveckling och mera rationella bedrifvande
minskades emellertid också denna bokskogens betydelse i den
mänskliga hushållningens tjänst. De skyddsåtgärder i form
af afverkningsförbud och inhägnadslagar, som myndigheterna
föreskrefvo, tyckas ej heller öfverallt ha blifvit respekterade
och noggrant efterlefda att döma af de många klagomål
öfver de »bärande» trädens aftagande i landet, hvilka
förekomma i offentliga aktstycken från 1600- och 1700-talen.
Snart började också andra statsekonomiska principer att göra
sig gällande med större rättigheter för den enskilde, och detta
blef äfven af betydelse för bokskogens öden. Mot slutet af
1700- och början af 1800-talet erhöll nämligen
skattejords-ägaren full dispositionsrätt till å hans ägor växande bok, och
denna rättighet för den enskilde att fritt bruka sin skog har
utan nämnvärda inskränkningar bibehållits till vår tid.
Att skildra den sydsvenska bokskogens historia är att
skildra dess tillbakagång. Under historisk tid har nämligen
bokskogsarealen mer och mer minskats, och denna minskning
pågår ännu. Den väsentliga orsaken härtill är att söka i
kulturens direkta eller indirekta ingripande. Ja, det torde
för närvarande vara mycket svårt att göra sig en föreställning
om hur en verkligt ursprunglig sydsvensk bokskog sett ut;
i större eller mindre utsträckning har nämligen människan
öfverallt i vårt lands södra delar satt sin prägel på bokskogen,
såväl som på löfskogen öfverhufvudtaget. Då emellertid denna
fråga, kulturens inflytande på bokskogen och huru långt denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>