Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
största delen äges af staten (Löfvestads kronopark i Malmöhus
revir). Naturligtvis skötas dessa statsskogar fullt rationellt.
Däremot kan man ej säga detsamma om den skogsmark, som
tillhör enskilda, mest mindre hemmansägare. »Åsarna» —
en skogshälla, som är en förgrening af Linderödsåsen —
utgör ett typiskt exempel härpå; den delen af »Åsarna», som
ligger på kronoparkens område, är täckt af vackra och
sammanhängande bokskogar, men där hemmansjorden tar vid, ser
man en stor lucka i beståndet, och åsen lyser kal på långt
håll, utvisande ett »rofhygge», som skett för några år sedan.
— Planterade grandungar synas här och hvar, mest på
förutvarande ljungmarker, men äfven efter bokhyggen har man
uppdragit gran, för att på något sätt sörja för återväxten af skog, då
detta ju föreskrifves i de nya skogslagarna. Det senare
tili-vägagåendet — att plantera gran efter bokskogsafverkning —
har emellertid ägt rum i betydligt större utsträckning i
angränsande socken, Fågeltofta, å gården Kronovalls ägor.
Åtminstone här i Löfvestad anses granplantering i ekonomiskt
afseende mindre lönande. — På en del hemmansjordar har
löfskogen vid afverkning blifvit väl hårdt anlitad, och den
uppspirande återväxten har lidit mycket (eller helt och hållet
förstörts) genom kreatursbetning.
Å S. Lindholmens gods (Svedala socken) i sydvästra
Skåne finnas skogar, som från mer än en synpunkt äro af
intresse. Här förekomma nämligen verkliga rariteter i trädväg,
såsom vildväxande hängbokar (fotograferade och beskrifna af
G. Schotte i Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1908, s. 271)
och en del nafverlönnar, hvilka utgöra den sista återstoden
af ett vildt nafverlönnsbestånd. (Se härom N. Sylvén: »Två
af den skånska florans största rariteter», Sveriges Natur 1912,
s. 78). Dessutom kan nämnas en grupp, genom sitt
egendomliga växtsätt anmärkningsvärda, afvenbokar (se foton), som
äro en kvarlefva från ett större, nu afverkadt löfskogsbestånd.
I samma trakt finnes slutligen några gamla, i hög grad
intressanta bokträd (7 st.), hvilka säkerligen äro värda att
skyddas såsom naturminnesmärken. De ha nämligen fått stå
kvar, då den omgifvande bokskogen afverkades och
föryngrades, och de utgöra en liten rest af den naturskog, hvilken
här sen urminnes tider uppvuxit och själfsått sig. Orsaken
till att dessa gamla bokträd ännu finnas kvar, torde vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>