Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
gifvande natur och förutvarande karakteristiska anläggningar». För att
detta skall bli en folkets hjärteangelägenhet vilja vi, yttrade tal.,
uppmuntra till bildande af hembygdsföreningar och hembygdsmuséer ute i
socknarna öfver hela Sveriges land, allra först spridande af kännedom
om samfundets ändamål och arbete genom, som vi hoppas, pressens
tillmötesgående, genom till samfundet hörande föreningars publikationer,
genom föreläsningar och broschyrer. Föreläsningar och kurser, stödda
af samladt plan- och byggnadsmaterial, böra hållas af verkligt initierade
i frågan om egna hems-anläggningar för egna hems-föreningar,
arbetarföreningar, nämnder, kommittéer, trädgårds- och landtbrukskurser,
landt-manna- och folkhögskolor och industrimän. För åstadkommande af
sam-och enhetsverkan behöfs en byrå, som skulle kunna ge råd i frågor,
som ligga inom dess verksamhetsområde, ritningar till enskilda, som
icke kunna anlita arkitekthjälp etc.
Den därefter förda, ganska långvariga diskussionen, hvari flera
märkesmän på området togo del, kom hufvudsakligen att röra sig om
de bedröfliga byggnadsförhållandena ute i landet och hur dessa skulle
kunna ordnas. De flesta talarna voro också af den meningen, att den
föreslagna organisationen i hufvudsak borde begränsa sin verksamhet
härtill. Å andra sidan gjordes gällande, att det i inledningsföredraget
skisserade programmet ingalunda vore för vidlyftigt. Den ifrågasatta
rådgifvande byggnadsbyrån blef äfven föremål för kritik, och på sina
håll ansåg man saken böra decentraliseras till alla landsdelar.
Då af diskussionen framgick, att programmet var tämligen svagt
formuleradt och obestämdt, icke minst hvad beträffar den ekonomiska
sidan däraf, beslöt mötet tillsätta en kommitté för att vidare bearbeta
frågan och därpå utlysa nytt sammanträde. Till kommitterade valdes
lektor K. Starbäck (sammankallande), redaktör T. Högdahl, professorerna
L. I. Wahlman och Gunnar Andersson, arkitekten J. Åkerlund, fröken
Anna Lindhagen, redaktör V. Langlet samt doktorerna G. Upmark,
Fr. Hazelius och Yngve Larsson. Kommittén, som har rättighet att
med sig adjungera andra intresserade personer, väntas bli färdig med
sitt arbete tidigast i slutet af maj.
Sveriges nordligaste och största hägerkoloni.
Fridlyst men likväl hotad till sitt bestånd.
Den för sin leende och omväxlande natur bekanta Ullaredsbygden i
mellersta Halland har sedan långliga tider varit platsen för Sveriges
nordligaste och största hägerkoloni. För ett tiotal år sedan öfvergåfvo fåglarna
mangrant sin dåvarande boplats, en liten aldunge på en holme i
Hjärtaredssjön, för att flytta till ett bokhult på västra sjöstranden,
tillhörigt gården Espenäs (se bilden). Här i de höga bokarnas toppar
tycktes hägrarna ha goda utsikter att länge få bygga i fred och ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
