Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
vinst åt tusentals fångstmän.
Men tyvärr har jakten i de
lätt tillgängliga trakterna af
Spetsbergen bedrifvits på
det hänsynslösaste sätt,
helst som landet icke
tillhört någon stat utan varit
en stor allmänning.
Enär det saknats både
ordning och lagar för
näringars bedrifvande på
Spetsbergen och ingen som helst
myndighet funnits, som varit
befogad att utöfva
förvaltning därstädes, hvilka
brister ledt till många
obehagliga sammanstötningar,
hölls på norskt förslag en
konferens i Kristiania 1910,
hvarvid de i saken mest
intresserade makterna,
Sverige, Norge och Ryssland,
voro representerade.
Konferensens uppgift var att
bana väg för folkrättsliga
’§ydkap
KARTA ÖFVER SPETSBERGEN.
förhållanden på det afsides liggande Ölandet, och det lyckades ock
densamma att utarbeta ett förslag till öfverenskommelse, i hvilket det
äfven fanns bestämmelser för jakt och fiske.
Ledaren af statsinstitutionen för naturminnens skyddande i
Preussen, den i hela världen erkändt främste målsmannen för naturskydd
geheimerådet prof. H. Conwentz påvisade redan under sina föredrag
i Sverige 1904 den trängande nödvändigheten af att Spetsbergens både
lefvande och döda natur bereddes ett verksamt skydd. Han har
sedermera riktat en rundfråga i ämnet till kända naturvetenskapsmän och
Spetsbergsforskare och på densamma erhållit 55 mer eller mindre
utförliga svar. På grundvalen af dessa har han tillsamman med andra
lärda utarbetat en omfångsrik redogörelse för hela Spetsbergsfrågan,
hvilken redogörelse återfinnes i »Beiträge zur Naturdenkmalpflege. Band
IV. Heft. 2. Berlin 1914». Redogörelsen har blifvit tillställd den förra
sommaren i Kristiania hållna nya konferensen, i hvilken representanter
för sju stater deltogo.
Efter en inledning, hvari redogöres för hvad som tidigare gjorts
för frågans lösning och särskildt erinras om den svenska regeringens
år 1909 hos regeringarna i England och Tyskland gjorda
framställningar om reglering af jakten på Spetsbergen, följer en kort återblick
på ögruppens upptäckts- och forskningshistoria, och därefter har
docenten H. Spethmann skildrat Spetsbergens natur och de faror, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
