Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖN MALMAGEN VID FJÄLLNÄS, HÄRJEDALEN, EMIL BÄCKLIN FOTO
JÄMTE EN UTLÖPARE AP RÜTFJÄLLET MED
GRÅSTÖTEN OCH SVANSJÖKLÄPPEN
På högfjället.
En naturskildring från västra Härjedalen.
AF
DAGMAR BÄCKLIN.
Nu står fjälldalens växtlighet som rikast, nu skiner solen
som allra varmast, och man gripes oemotståndligt af längtan
uppåt mot vidderna, dit nu äfven sommaren hunnit med allt
hvad vildmarksfägring heter, men där luften aldrig förlorar
sin svalka.
Så säger jag då för en dag farväl till den röda gården
på näset i fjällsjön. Där är ännu tyst och morgonstilia, när
jag begifver mig bort. Ingen människa synes till eller höres
af. Men nere i sjön kommer vattnet sakta sorlande öfver
den fina strandbrädden och slår med små korta, jämna slag
mot båtarna; och från skogen tränger låten af kornas skällor
och ljudet af snöskatans skratt.
Det blommar och doftar rundtom, hvart jag ser. Ännu
för tre veckor sedan, vid midsommartiden, lågo alltjämt stora
snödrifvor kvar litet hvarstädes. Björkarnas blad voro då
knappast fullt utvecklade, och endast några få blomarter hade
vågat sig fram. Det var mest bara Caltha palustris, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>