Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Getsiken genom ett annat stort myrkomplex, Elinghems myr,
som hade sitt aflopp norrut genom ån vid Ire i Hangvar
socken, då däremot Martebomyr aflämnade sitt
vattenöfverflöd i västlig riktning genom ett delvis underjordiskt utlopp
förbi Lummelundsbruk.
På Gottland är det ej ovanligt, att större eller mindre
områden af s. k. hällmark med ungefär horisontal yta sakna
synligt aflopp. Den atmosfäriska nederbörden samlar sig
flerstädes i flata sänkor i hällen, s. k. blekevätar, hvilka
emellertid under sommaren i regeln uttorka. Deras vegetation
utgöres af ett fåtal härdiga, m. e. m. amfibiskt levande arter.
Mycket regnvatten rinner dock omedelbart ned genom
klippspringor i dessa karstområden för att sedan framkomma i
form af källor nedanför klintar, framför allt vid de branta
afsatserna på öns västra sida. Hvarje Visbybesökare har
tillfälle att se små kalkkärr med källsprång nedanför
»Trojaborg», vid Snäckgärdet m. fi. ställen. Vid Kolens kvarn
bildas under vårflödets tid ett par mindre åar, då det
underjordiska vattnet frambryter i källsprång ur klippan. De ha
varit tillräckligt vattenrika för att drifva två mindre kvarnar.
Under den kalla årstiden då afdunstningen är trög,
afbörda sig en del myrar vattnet genom slukhäl, som utgöra
ingångar till de underjordiska afloppen. En större grupp
slukhål finnes vid sydvästra delen af den nu odlade Hästnäs
myr, en mindre sådan nära Visby vid kärret mellan Länna
och Skrubbs. Den sistnämnda nästan kraterliknande
fördjupningen är kanske det i gamla sägner omtalade förfärliga
»Jungfruhålet», hvari unga kvinnor af onda makter neddrogos
för att ömkligen omkomma.
Hvad Martebomyr beträffar hade dess aflopp en hel rad
af slukhål till sitt förfogande. Vid liten vattentillgång
försvann vattnet redan i de första; under våta perioder räckte
det till att mata dem alla, och något blef ändå öfver för att
bilda ett aflopp ofvan jord. Slukhålsvattnet gick ungefär
1,300 meter inuti klippan och framkom slutligen i en grotta
vid Lummelundsbruk. Vattenmängden var så stor, att den
sedan lång tid tillbaka ekonomiskt utnyttjades. År 1620
erhöll ägaren privilegium, gällande för hela Gottland, att
uppsätta två sågkvarnar. En kort tid (intill 1712) drefs vid
bruket en masugn med järnmalm från Utö, i senare tid till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
