Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Under tiden förekommo ständiga slitningar dels mellan
strandägarne, dels mellan dessa å ena sidan och
myrodlings-bolaget, som ej ägde hela myren, å den andra rörande
kanalers sträckning, ersättning för fiskevatten i träsken, förlorade
höskördar m. m., och 1851 inleddes en vidlyftig rättegång,
som pågick till 1858, då målet återförvisades till ny
behandling af landtmätare och gode män. Den 2 maj 1860
påbörjades sålunda af L. Fegræus ny landtmäteriförrättning.
Tvisterna bilades genom en förening (26 maj 1860),
hvarigenom bland annat bestämdes, att myrlottsägare, som ej
deltogo i utdikningskostnaderna, skulle afstå hälften af sin i
myren nyvunna jord till myrodlingsbolaget, så snart detta
verkställt hela utdikningen. Laga skifte inom skifteslaget
Martebomyr utfördes 1862 — 68.
Emellertid hade bolaget tröttnat att nedlägga penningar
i myren. Det upplöstes 1864 och dess andelar af
Martebomyr inköptes af L. J. Hierta för att senare genom testamente
öfvergå i ingenjör Edv. Faustmans ägo. Företaget låg nu
en tid alldeles nere.
Frågan väcktes till nytt lif genom Gottlands läns
hushållningssällskap. En af Asplund redan 1854 framkastad
plan om allmän afvägning och utdikning på ön blef genom
landshöfding Gyllenrams energi ändtligen 1871 antagen af
hushållningssällskapet, hvilket sedermera länge utgaf årliga anslag
för ändamålet. I sammanhang med dessa allmänna afvägningar
uppgjorde också landtbruksingenjör H. Steinmetz på
1870-talet plan och kostnadsberäkningar angående Martebomyrs
utdikning, hvilka på utställningen i Paris 1878 erhöllo pris.
Men denna plan, som baserade sig på utlopp äfven vid
Getsiken, synes ej ha gillats af intressenterna. I tio års tid
fördes nya förhandlingar, tills Faustman år 1886 hos
länsstyrelsen påyrkade arbetets återupptagande; och slutligen
finna vi L. Fegræus åter sysselsatt med den förrättning, han
år 1860 påbörjat. I sista protokollet (12 okt. 1888) öfver
syneförrättningarna bestämmes, att utloppet skulle gå förbi
Lummelundsbruk och att utdikningen skulle vara verkställd
inom fem år. Kostnaden beräknades nu till 90,960 kronor,
hvaraf öfver 54,000 kronor skulle falla på Faustmans andel.
Sedan den sistnämndes del (c:a 1,600 hektar) i myren
inköpts af ett konsortium och ett statslån på 100,000 kronor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
