Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
3x2.3x0.3 kubikmeter, och på södra sidan finnes ett, som
har 4 meters längd och 2.7 meters bredd med en öfre yta
af nära 10 kvadratmeter. Tjockleken är i allmänhet blott
ett par decimeter.
Den södra delen af holmen ser inbjudande ut genom
sina spridda löfträd och snår af barrträd. Strödda eller mer
tunnsådda idegranar; enar och tallar angifva grundtonen;
enstaka förekomma följande buskar och smärre träd: ek, rönn,
svensk och finsk oxel, vildapel, slån, nyponbuske, olvon,
Rhamnus frangula och cathartica.
Fältskikten innehålla af skogsflorans arter knappt fler än
blåsippa, hvitsippa, lingon, kråkvicker (Vicia cracca),
skogsviol (Viola Riviniana), ärenpris (Veronica officinalis), Carex
digitata och ornithopus. Allt det öfriga utgöres af sådana
arter, som pläga uppträda på andra tunt sandtäckta
hällmarker, såsom ljung, mjölon, getväpling o. s. v. (omkring
ett femtiotal här antecknade).
I holmens norra del är grunden en karstbildning, i det
den sprickiga hällen till stor del är blottad. Idegranarna
förekomma här mest på gränsvallen. Blott enstaka eller
tunnsådda buskar och träd finnas här: enbuskar, oxbärsbuske,
hagtorn (Cratœgus monogyna), slån, nyponbuskar, rönn, finsk
oxel och låga tallar. Fältskikten sammansättas af ett halft
hundratal arter hällmarksväxter, t. ex. Allium vineale, Cerastium
pumilum, Geranium columbinum, Potentilla arenaria, Sedum
album, hvartill komma renlaf, islandslaf och de på sådan
mark vanliga mossorna.
Holmens omgifningar bestå af grusigt lerig, mycket
grund jord, här och där med strödda gråstensblock, alltså
en ursköljd morän. Där den underliggande hällen går i
dagen, visar den vackra glacialrefflor. Marken, den forna
bottnen af Storträsk, är på grund af traktens
dräneringsförhållanden under en stor del af året vattensjuk, men under
sommaren mycket torr. Dess kvalitet betecknas å
skifteshandlingarna genom gradtalet 25. Något kreatursbete lämnar
den ej, och den är ej genom stängsel skild från de i söder
belägna åkrarna. På denna enformiga mark ser man enstaka
enar och glest spridda martallar, sällan öfver 2 meter höga,
oftare busklika, nedliggande med spalierväxt. Mellan dem
är marken till 90 à 95 procent bar. Långt skilda från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
