- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1916 /
54

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

komma. Om detta förhållande är ett godt eller dåligt tecken
för artens bestånd är svårt att säga. Som vi veta, är
brushanen polygam och borde sålunda stammen ökas tillfölje af
nämnda förhållande.

Yxstads strand.

På denna strand, en af de märkligaste hvad fågellifvet
beträffar, häckar ett stort antal fågelarter. Stranden har en
areal af omkring 84 tunnland och består till största delen
af sumpig kärrmark, bevuxen med högt starrgräs, dels af
torr stenbunden mark s. k. ör, glest bevuxen med vanliga
örter, men äfven en och annan raritet finnes, t. ex. den för
Tåkern egendomliga Diplotaxis br acteata. Af fågelarter,
som här häcka eller uppehålla sig, utom den förutnämnda
brushanen, böra nämnas: Den större och mindre
strand-rullingen, den mindre numera sällsynt; kärrsnäppan
fortfarande allmän; den grönbenta snäppan sällsynt; Tringa
platyrhinca har mig veterligt häckat endast ett år; tofsvipan,
mycket allmän; den fläckiga sumphönan (Gallinula porzana).
I »Fauna och Flora» har undertecknad omnämnt ett
egendomligt fall i afseende på denna fågels häckning år 1908. Tvenne
honor värpte nämligen i samma bo. Den egentliga ägarinnan
af boet reducerade den stora kullen (omkring 20 ägg) på så
sätt att hon nedgräfde de öfverflödiga i starrtufvan.
Horsgöken är tämligen allmän. Hans surrande läte om våren
liksom längre fram hans lockton »tjöpp tjapp» höres
öfverallt. Af andfåglar märkas: gräsanden allmän; skedanden
årligen i ett à två par; artan årligen; krickan ett och
annat år. Af roffåglar är den bruna kärrhöken vanligast;
om hösten ser man honom segla öfver stranden och speja
efter beckasiner, som nu torde utgöra hans förnämsta föda;
och flerfaldiga gånger har jag påträffat lämningar efter denna
fågel på stranden. En gång på 1900-talet har äfven en
blåhök (Circus pallidus) blifvit skjuten på stranden, äfven
denna med en enkelbeckasin i klorna. En ännu sällsyntare
roffågel, nämligen den stora jaktfalken, sköts här för några år
sedan; detta exemplar finnes i Vadstena museum
(Tåkernsamlingen). Den lilla sparfhöken ses äfven ofta glida öfver
stranden, förföljd af en stor vipflock, på jakt efter vipungar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1916/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free