Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
hvilka sedan grafgodset blottats, visat sig stamma från
bronsåldern. Och läget är just det, som bronsäldersfolket älskade
att gifva åt de dödas lägerstad. Det var på toppen af öar
och uddar invid de dåtida segellederna. Så är t ex. fallet
med Uppsveriges ståtligaste bronsåldersgraf, Hågahögen. Antar
man, att Flottsundshögarna uppkastades ungefär samtidigt med
Hågahögen, för hvilken man antar en samtida hafsstrandlinje
14 meter högre än nutidens, så skulle topografien kring
Flottsund bli ungefär denna. Mot sydväst, väster och norr —
ja, t. o. m. på Ekolns östra strand äro 2 bronsåldersfynd
gjorda — sträcker sig Upplands tätaste bronsåldersbygd,
Hågakungens rike, som man kallat den. Från den villsamma
skärgård, som utbredde sig sydost om denna bygd, gick rakt
mot norr ett sund till en vidsträckt hafsfjärd, hvars botten
var den nuvarande Upplandsslätten och dess utlöpare in i
Funbo och Rasbo. Kungshamnsön bildade en holme och
grytet högsta punkten på en udde, hvilka flankerade sundets
mynning; ett härligt läge, från hvilket utsikten gick vida öfver
stora fjärdar och öfver ett land och en skärgård, som tidens
varma klimat klädt med löfängens hela yppiga fägring. —
Men man bör ej med hypotetiska gissningar gå resultaten
af en synnerligen önskvärd genomgräfning af högarna i
förväg.
Från långt senare tider härstammar en märklig
jordbildning vid södra stranden af själfva åmynningens utsvängning
’i Ekoln. Det är ett s. k. konglomerat, en sammangyttring
medelst järnockra af åsgruset. Man har här hittat stenar af
järnmalm, enligt uppgift magnetkis. Det är säkerligen denna,
som vid vittringen bildat ockran. Möjligen ha vi här resterna
af en gammal hytta. Ett stort från sluttningen nedfallet
konglomeratblock i själfva vattenlinjen är lätt att iakttaga från
ångbåten.
Från fornlämningarnas tal kunna vi affärda uppgiften i
Turistföreningens sista resehandbok öfver Uppland »om en
stor runsten, upprest vid ena kanten af landsvägen» invid
Flottsundsbrons södra hufvud. Det är nämligen en på
1700-talet upprest med inskription försedd gränssten mellan Stockholms
och Uppsala län.
Flottsund blef tidigt ett vadställe. Så talar Peder Svart
om, hur ärkebiskopens fogde Bengt Biugg år 1521 flydde
Sveriges natur. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
