Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
preussiska statens sida har detta städernas behof af skog till
fullo beaktats, och statsskogarnas förvaltande myndigheter
få därför upplåta skogsmark åt städerna till billigare pris,
om dessa förbinda sig att för all framtid bibehålla skogen
såsom skog och att ej afverka den för att sedan upplåta
marken till byggnadstomter eller dylikt. I andra tyska stater
ställer sig saken på samma sätt. Staden Dresden köpte t. ex.
år 1898 af staten ett skogsområde, »Dresdener Heide»,
omfattande 116 har för omkring 11/2 miljon mark under det
uttryckliga förbehållet, att detta område alltjämt skulle få
förblifva skog (eller park).
Jämfördt härmed synes det, som om det vore ganska
otidsenligt och ovist af Stockholms stad att företaga några
svårare attentat mot Djurgårdens skog och natur, äfven om
staden därigenom för stunden eventuellt sparade en rätt
afsevärd summa. Om Djurgårdsområdet exploateras för olika
ändamål och sedan någon gång Stockholm vaknar till insikt
om, att samhället här liksom i Mellaneuropa behöfver skog
och natur, torde det nog blifva ganska dyrbart att
kvadratmetersvis inköpa marken till tomtpris. De nu mycket
omtalade miljonerna skulle säkerligen ej räcka särdeles långt till
markförvärf, men dessutom, hvar vore skogen och hvar
naturskönheten?
Det nu föreliggande fallet synes nogare beaktadt ganska
egendomlig. Det föreligger på sätt och vis en intressekonflikt
mellan Stockholms stad, företrädd af dess belysningsverks
styrelse, och staten. Den förra vill använda statens mark för
att på ett vandaliserande och förfulande sätt framdraga en
kraftledning. De myndigheter, som på statens vägnar
motsätta sig detta, göra det för att skydda och bevara Djurgårdens
natur i största möjliga utsträckning, hvilket såsom bekant
äfven riksdagen uttalat vara önskvärdt. Men hvem har största
nyttan häraf om ej just Stockholms stad? Genom Djurgårdens
bevarande har Stockholm oköpandes, hvad andra
stadssamhällen ha fått betala miljoner för och dessutom i en mycket
härligare form och gestalt. Kan det då vara skäl i, att
Stockholm försöker motarbeta sträfvanden, som ju uteslutande äro
till dess eget gagn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
