Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
i sin Wästgöta Resa 1746 (tryckt 1747), sid. 40 säger om
den af honom å Tab. I afbildade Stora Brattefors-klefven.l
Det lyder: »det (Brattefors) war några och 30 alnar högt,
och bestod liksom af runda pelare, tätt och fast intil
hwarandra stälde; pelarne woro med horizontaile twärstreck
in-skurne, som utwiste wågernas och årens arbetande på denna
sidan, den tiden watnet betäckte det nedanför liggande landet,
och årligen aftog. — — Vid basin är en gråtta, uti hwilken
flere personer kunna sitta torra inunder sjelfwa watnet, då
det brusar ned för denna ansenliga högd.»
Af »raukar» och grottor i rödstensklefven å Kinnekulle
äro de mest bekanta de vid Mörkeklef nära Råbäck.
Sluttningarna nedanför klefven äro vanligtvis klädda af
en yppig vegetation, såsom särskildt framgår af bilden å
föregående sida. En skarp motsats härtill visa de ofvanför
och utanför klefven varande bältena, i det att det förra
upptages af alfvarmark med »klara» kalkstenen mestadels i dagen
och en torftig ört- och gräsvegetation bunden vid remnor i
berggrunden, medan bältet utanför klefven upptages af
vittringsjord af kalksten och skiffrar, som hyser bl. a. en rik
ört- och gräsvegetation samt sträckvis t. o. m. är odlad.
Å Kinnekulle äro, som kändt, stenbrott mångenstädes
anlagda i ortocerkalken, men dessa äro i regeln bundna vid
lägre och högre partier af serien än den del, hvarom här är
fråga, hvilken är för lerhaltig för att med framgång kunna
tillgodogöras. Det är därför anledning att hoppas, att
åtminstone de vackraste partierna af klefven alltfort måtte få bestå
utan särskildt naturskydd, till glädje för de skaror, som
besöka Kinnekulle och äfven hafva sinne för den detalj i det
märkliga bergets byggnad, som här i korthet skildrats.
1 Det är just från denna trakt, försättsplanschen och Olbers’ bilder i texten
äro tagna. Å Linnés bilder härifrån och från Martorps kvarn kan man igenkänna
de flesta bergformerna m. m., som komma till synes å fotografierna i denna uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
