Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Så mycket mera glädjande var det för mig att under en i början
af juni förra året företagen upptäcktsfärd i hafsbandet
utanför Möja finna fem olika skärgårdsområden, där grågåsen enligt
hvad med ganska stor visshet kunde konstateras, den våren
fått kläcka i fred. Och dock hunno vi med att besöka endast
en del af de skär, på hvilka man kunde vänta att finna
grågås häckande.
Med undantag af ejdern finnes det väl knappast någon
fågel som så sätter sin prägel på vårt östra hafsband som
den lilla vackra, lifliga tobisgrisslan. Det är en njutning att
se dessa fåglar simma och dyka, och då de ta till vingarna
och i låg flykt surra fram öfver vattnet, ta de sig på afstånd
ut som stora svart- och hvita insekter. I blockmarkerna på
sydstranden af Bodskäret ha de sina boplatser, där de icke
gärna tåla några konkurrenter. De häckande honorna ha
emellertid varsnat oss och försvunnit utåt sjön. Men lägga
vi oss ned på hällen och kika in i de trånga skrefvorna och
remnorna mellan stenarna, skola vi få syn på de nylagda
stora, gråhvita med mörka fläckar tecknade äggen, där de ligga
två och två på nakna berget eller grästorfvan. Hade vi kommit
några veckor senare, skulle vi i stället för ägg ha träffat på
de för sin glupskhet och sitt goda hull beryktade
»grissel-pojkarna», som ha en idealisk barnkammare där nere i de
svala, mörka prången.
Vi gå åter i båt för att ro ut till en af »utkobbarna»,
där det af ålder funnits en liten koloni tordmular.1 På
sydsidan af kobben höja sig granithällarna i sällsamt formade
bankar och afsatser, och på sluttningen nedanför vidtar en
svårframkomlig blockmark. I skrefvorna och i nischerna i
denna klippborg är det som tordmularna lägga sina ägg, till
färgen snarlika med grisslornas men betydligt öfverträffande
dem i storlek. Häckningen har ännu icke börjat, —
tordmularna anlända sent till sina boplatser — men vi få likväl
på nära håll göra bekantskap med de sällsamma fåglarna, då
de sin vana trogna under pilsnabb flykt beskrifva lof på lof
kring båten för att nyfiket bekika de objudna gästerna.
Tordmulen är, som bekant, en utprägladt pelagisk fågel,
och de kolonier, han bildar här och där i hafsbandet utanför
Stockholm, äro ingalunda några fågelberg, jämförliga med
1 Uttalas af skärgårdsborna alltid "torrmule".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
