Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
anordnad för Skåne å Hvilans folkhögskola — den ena i Mora, den
andra i Hedemora.
Följande föreningar och sällskap ha anslutit sig till förbundet:
Särna Fornminnesförening, Älfdalens Hembygdsförening, Mora
Hemslöjdens Vänner, Mora Hembygdskör, Sollerö Hembygdsförening,
Rättviks Hembygdsförening, Leksands Hemslöjdsförening, Leksands
Hembygdsmuseum, Leksands Planteringssällskap, Åls Fornminnesförening,
Gagnäfs Minnesstuga, Stora Tuna Hembygdsförening, Föreningen
Hedemora Gammelgård, Södra Dalarnas Hemslöjdsföreningen, Lima
Fornminnesförening, Bjursås’ Fornminnesförening, Dalarnas
Fornminnesförening, Dalarnas Trädgårdsodlareförbund, Dalarnas Jaktvårdsförening,
Dalarnas Skogvaktareförbund, Dalaföreningen, Stockholm, och
Västmanlands-Dala Nation, Uppsala.
Grundsunda naturskyddsförening.
En naturskyddsförening bildades i slutet af december i Grundsunda,
Västernorrlands län, efter föredrag af folkskollärare J. Arnqvist, Husum.
Föreningens ändamål är att bereda skydd och omvårdnad åt
naturminnen och skyddsvärda områden inom orten samt att i allmänhet
väcka kärlek och intresse för naturen.
Till styrelse valdes folkskolläraren J. Arnqvist, ordf., fröken
Signe Jonsson, sekr., samt hrr O. Olssön i Finna, M. Axling i
Banafjäl, J. P. Hägglund i Kasa, E. Molin i Dombäcksmark, A. Lindström
i Fanby, J. Edlund i Önska och A. J. Sundkvist i Skademark.
Fridlysta träd på Frösön.
Den Rabinska eken vid Rosenhill.
Ett ur naturskyddssynpunkt intressant område finnes omkring
gården Rosenhill på Frösön i Jämtland. Då man från Östersund
vänder blicken mot Frösön, lägger man snart märke till platsen ifråga,
men hvad som redan på detta afstånd drager till sig
uppmärksamheten är emellertid ej af någon glädjande art. På Östbergets mot staden
vända sida gapar nämligen ett stort hål — en grusgrop af ansenliga
dimensioner. Och gapet blir för hvarje dag som går allt större. Det
tilltalande intryck, som Östbergets konturer och sluttningar i öfrigt lämna,
rubbas härigenom på ett beklagligt sätt. Strider ha nog äfven
utkämpats om denna grusgrop. Men nuvarande liksom flera föregående
ägare ser saken, helt naturligt för öfrigt, ur endast en synpunkt —
affärsmannens. Grusgropen är en »guldgrufva», och lass efter lass
fraktas öfver till Östersund med dess nya stenpalats. Och att förrådet
ej inom närmaste tiden kommer att sina förstås lätt, då man hör att
gruslagrets mäktighet nedanför bergbranten är 20 alnar!
Väl uppkommen till Rosenhill, vänder man helst ryggen åt berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
