Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förteckning på och förklaringar eller hänvisningar
rörande Svenska Naturskyddsföreningens
skioptikonplåtar.1
Kartor m. m.
N:o 1. Geheimerådet H Conwentz. (Se »Sveriges Natur» 2 1912, sid. 1
o. följ.) N:o 2. Abisko nationalpark. (Sv. N. 1910, s. 63—följ.) N:o 3. Stora
Sjöfallets nationalpark. N:o 4. Sarjeks nationalpark. (Sv. N. 1910, s. 33—följ.)
N:o 5. Garphytte nationalpark. (Sv. N. 1910, s. 89—följ.) N:o 6 a o. b.
Naturskyddskarta öfver Sverige, efter Th. Högdahl (Sv. N. 1914, s. 160—163).
Geologiska bilder.
N:o 7. Kustklippor, Ornön. Stockholms skärgård, visande af landisen
slätslipade och fårade urbergshällar af vackert »bandade» bergarter (diorit och
granit). N:o 8. Af landisen slipad och refflad kalkstenshäll, Halsjärnet S. om
Visby. (Sv. N. 1912, sid. 45.) N:o 9. Morän-område, ovanligt blockrikt genom att
vatten bortfört grus och sand. Skåne. Eslöf. (Sv. N. 1913.) N:o 10.
Flyttblock, kalladt »Bastustainen», af s. k. »Rapakivigranit» från Åland, Gottland,
Rone s:n. (Sv. N. 1912, s. 46 —följ.) N:o 11. Flyttblock, kalladt »Sankt Olle»,
Edsbo, Gäfle skärgård. (Sv. N. 1913.) N:o 12. Kustklint, uppbyggd af
kalksten (upptill) och märgelskiffer (nedtill), utskulpterad af hafvet i gamla
tider, Gottland, Västerhejde s:n, mellan Högklint (till vänster) och
Röfvar-Liljas håla (till höger). (Sv. N. 1912, s. 50-följ.) N:o 13. Kustklint mellan
trakten S. om Visby och Högklint, (längst bort), (jfr N:o 12, och försättspl.
i Sv. N. 1912). N:o 14. »Hoburgen» (af kalksten upptill och sandsten vid
foten i W.) Gottlands SW-spets. (Sv. N. 1912, s. 61—följ.) N:o 15.
Strandparti vid Hoburgens västra sida, fördärfvadt genom att massor af affall vid
marmorbrytning vräkts utför sluttningen. (Sv. N. 1913, s. 143.) N:o 16.
Grottor i kalksten, den högra kallad »Sudar Vagnshäus», Gottland, Lilla
Karlsö. Grottorna äro utsvarfvade af den s. k. Ancylussjön (= Östersjöns
äldre postglaciala sötvattensskede) vid denna sjös högsta stånd. (Sv. N. 1912,
s. 54.) N:o 17. Grottan »Stora förvar», Gottland, Stora Karlsö.
»Ancylus-grotta» = föreg. Dess djup är 22 m. och höjd vid mynningen c:a 5 m.
Grottan var till för c:a 20 år sedan nära nog fylld med kulturlager, mest
från stenåldern. Kulturlagren ännu delvis i behåll utanför grottmynningen
(till vänster å bilden). (Sv. N. 1912, s. 65.) N:o 18. Grottan
»Hoburgsgubbenssängkammare», utsvarfvad af Litorinahafvet (—Östersjöns yngre
postglaciala skede, som var »saltare» än i våra dagar). Till vänster
»Hoburgsgubben», en s. k. rauk = af hafvet (Ancylussjön) ur berggrunden (kalksten)
utskulpterad »stenjätte», Gottlands SW-spets. o (Sv. N. 1912, s. 52—följ.)
N:o 19. »Rauk-familj» i kalksten, Gottland, Fågelhammar N. om Ljugarn,
Ardre s:n. N:o 20. »Rauk-familj» i rödbrun marmorkalk, Gottland, Hamra
s:n. Obs. »porten». N:o 21. »Rauk-familj» Houfs hallar, Hallandsås. (Sv. N.
1912, s. 116-följ.) N:o 22 a. Grottan »Kammarbergen» i granit å »Blå
jungfrun», Kalmarsunds norra del, förstörd genom sprängning. (Sv. N. 1910,
s. 19.) N:o 22 b. Resterna af Kammarbergen. G. E. Du Rietz foto. (Sv.
N. 1915, s. 119.) N:o 23. »Djupadalen» (utsikt från mynningen i väster),
mot öster en c:a 12 m. djup i ortocerkalk (upptill) och alunskiffer (nedtill)
markerad dal, utgräfd af vattenmassor från den s. k. Vätterissjön (= en af
den tillbakavikande landisens bräm väldigt uppdämd sjö, som för en tid
1 Bilderna utlånas till föreningsmedlemmar och kända föreläsare mot en
afgift af 10 öre pr plåt.
2 I det följande förkortadt till Sv. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
