Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
nationalparken ha vi ett annat intressant fjäll med det
tungbrytande namnet Tsasinnjaskatjåkko. Dessa två torde vara
de, som sträcka sig längst in i området.
Nu några ord om vegetationen. Det förhärskande
trädslaget är björk, som bildar en lågväxt skog. Emellertid
bjuder det nästan
emot att kalla
den skog.
Träden stå glest
och växa som
äppelträd.
Videbuskar finnas öfverallt
och ge ofvan
trädgränsen
karaktären åt
videregionen.
Dvärgbjörken
är allmän
både i
lågmark och på
fjällen. De
enda barrträd, som finnas inom nationalparken, äro några
tallar. Af markens blomster draga många till sig
uppmärksamheten på grund af sina lysande färger. Stora blommor
och starka färger ha framhållits som en säregenskap för just
fjällens växter. Det är som visste de, att den högnordiska
sommaren är för kort, för att de skulle hinna frambringa
en mängd blad, och därför vinnlade sig om att fortast
möjligt alstra fram prunkande blommor. Se på isranunkelns
skärhvita kalkar eller på de små Gentianornas blomfärg. Ett
djupare blått än deras söker man förgäfves hos andra.
Och liksom blommorna lysa med färger, så göra äfven
några af fåglarna det. Tänk bara på blåhakesångaren! Jag
nämner honom först, därför att han för mig är inbegreppet
af allt det vackraste den lappländska fågelvärlden kan
uppvisa. Som en blå ädelsten lyser han i det ljusgröna
löfverket. Redan långt innan snön smält bort, kommer
blåhaken åter från södern. Färden går direkt upp till Lappland,
ty endast där vill han bo. Att det är kallt i början generar
ABISKOJAURE
FÖRF. FOTO JULI 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
