Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
hade varit hafsörnar. Rosenius nedlägger slutligen sin
personliga gensaga mot den hänsynslösa jakten på Ljungens
roffåglar. Måtte varningen hafva beaktats. Den kan uppfattas
såsom en tidig tanke på naturskydd.
År 1912 upptages af Hugo Granvik i samma tidskrift
tanken på skydd för vissa arter af roffåglar, och äfven följande
året uttalar han sig emot förföljelsen af våra roffåglar, af
hvilka flera betydligt aftagit i antal. Han säger sig ej ha
observerat, att Skåne öfversvämmas af roffåglar under
höst-och vårsträcket. »Vråkarnas m. fl:s stundom massvisa
förekomst under hösten är», skrifver han, »inskränkt till allra
sydligaste delen af provinsen och beroende på tillfälligheter.
Vi få icke glömma, att det är ungefär hela landets vråkstam,
som småningom sammantränges här nere på sydspetsen och
vid ogynnsamma vindförhållanden erbjuder bilden af en
stagnerande, alltjämt ökad anhopning. Men denna rikedom är
endast skenbar; det blir mycket långt mellan de olika
individerna, om vi tänka oss alla dessa vråkar någorlunda jämnt
fördelade inom sin häckzon. Massmorden om hösten här nere
i Skåne äro därför icke så oskyldiga som de vid en ytlig
betraktelse kunna te sig.»
Ingenstädes torde fågelfaunan vara mera i behof af skydd
än på Skanörs Ljung; och Ljungen har ock någon gång
direkt framhållits såsom lämpligt naturskyddsområde, bl. a.
af Svenska Naturskyddsföreningens sekreterare Thor Högdahl
i hans broschyr »Naturskydd i Sverige».
Denna tanke borde nu utan dröjsmål upptagas till allvarligt
öfvervägande. Det kan blifva för sent, om tiden får gå, så
att Ljungen hinner utskiftas på ett stort antal delägare.
Ljungen har sina intressanta primära formationer, som ej
böra förintas eller helt öfverföras till andra. Jag är
visserligen en varm vän af skogskultur, men anser det ingalunda
önskvärdt, att skogen i allt för stor grad får inkräkta på
Ljungens ursprungliga natur och omvandla denna. Ej heller
vore det lyckligt, om åkertäppor här och hvar brötes å Ljungen,
ty äfven detta skulle omgestalta djurlifvet därstädes.
Djurlifvet behöfver skydd, och det anses ej omöjligt, att trappen
än en gång skulle finna sommarlifvet på Ljungen lockande,
om denna i lämplig omfattning blefve naturskyddsområde.
Visserligen ser det ut, som om kulturen hittills endast sakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
