Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
på platsen hört den redan af sin farfar, och äfven den förre
ägaren, brukspatron V. C. Montgomery, i hvars släkts ägo
gården förut befunnit sig sedan 1700-talet, har hört denna
tradition berättas af gårdens folk. Äfven förtäljer sägnen,
att en skatt skall vara nedgräfd under trädet.
Möjligt är emellertid, att folktraditionen under tidernas lopp
förväxlat denna ek med den betydligt större, ihåliga gamla
ek, som står i en skogsdunge, »Djurgården» kallad, öster
om Lindholmens järnvägsstation och är synlig från densamma,
och om hvilken en annan tradition vet att förtälja, att Gustaf
Vasa som barn lekt inne i den redan då ihåliga stammen
samt att folkfester till den store landsfadrens minne
sedermera firats på platsen.x Denna ek mäter redan vid första
grenhvarfvet 8 m. öfver marken 150 cm. i diameter eller
mera än den förra vid roten, där denna har en
genomskärning af 207 cm. Vid brösthöjd mäter den dock ej mera än
5 m. i omkrets eller mindre än Rydboholmseken, säkerligen
beroende på den ringa eller så godt som afstannade tillväxten
på grund af ihåligheten nedtill, som är 1.4 3 m. i diameter.
Dels på denna grund, dels på grund däraf, att trädet — af
bilden att döma — står i en jämförelsevis tät och skuggig
dunge kan dess relativt ringa omkrets förklaras. Osannolikt
är därför ej, att denna ek kan vara den verkliga
Oustaf-Vasa-eken vid Lindholmen med den ärevördiga åldern och de
vördnadsbjudande traditionerna, men detta hindrar naturligtvis ej,
att en annan ek på platsen kan vara planterad af konungen,
ehuru öfriga omständigheter synas tala däremot.
Traditionen har emellertid att förtälja om ytterligare en Vasaek
och två andra kungsekar, nämligen å det gamla Vasagodset
Räfsnäs vid Mälaren strax norr om Gripsholm, där Gustaf Vasa
höll sig gömd en tid efter flykten ur fångenskapen i Danmark
och där han mottog underrättelsen om Stockholms blodbad.
Den ena af ekarna, som kallas Gustaf-Vasaeken, är
afbildad å nedanstående träsnitt, hämtadt ur den af Karl
Georg Starbäck utgifna illustrerade tidningen »Svenska
Arbetaren» för den 18 juni 1864, där man äfven finner
följande upplysningar om träden:2
1 Jfr T. Högdahl, Naturskydd i Sverige, s. 42.
2 Dessa uppgifter äro i sin tur hämtade ur J. P. Tollstorps Beskrifning om
Södermanland, D. 2 (1838) sid. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
