Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
synbar grad aftagit inom sitt häckningsområde. — Två
fågelarter sålunda, om hvilkas fridlysande meningarna kunna blifva
något delade.
Med tornugglan och tornfalken ha vi redan kommit in på
den grupp af roffåglar, som ovillkorligen böra skyddas på
grund af den stora nytta de göra jordbruk och skogsbruk.
Flera tyska vetenskapsmän, bl. a. den framstående ornitologen
professor G. Roerig, ha på senare tider nedlagt ett
omfattande arbete på att genom systematiska undersökningar af
maginnehållet hos dödade fåglar söka utröna de olika arternas
öfvervägande nyttighet eller skadlighet i förhållande till
människans hushållning. Genom dessa undersökningar har man
bl. a. äfven fått ovedersägliga bevis för vråkarnas stora
nyttighet som rått- och sorkjägare samt deras relativa ofarlighet
för det matnyttiga villebrådet. Sålunda ha hos 1,704
undersökta ormvråkar påträffats lämningar af 16 proc. nyttiga, 80
proc. skadliga och 4 proc. för människan betydelselösa
djurarter samt hos 693 fjällvråkar resp. 10, 85 och 5 proc.
Trots detta pågår öfver allt i vårt land en förföljelse mot
vråkarna, hvilken redan fört med sig att bivråken blifvit
ganska sällsynt som häckfågel och som, om intet i tid göres
för att stäfja den, snart torde komma att leda till samma
resultat beträffande ormvråken. — Jag vill här endast påminna
om amanuensen Hugo Granviks relation i Jägareförbundets
tidskrift (årg. 1912, 6:e häft. »Förföljelsen mot våra roffåglar»)
om huru han i en skog 1 1/.2 mil från Malmö påträffat hela
högar af skjutna vråkar, på hvilka öfvernäbben blifvit
afskurna, sannolikt för att användas som verifikationer vid
utfående af skottpenningar.
Såsom framhålles i Svenska Naturskyddsföreningens
yttrande rörande roffågelsmotionen, äro flerestädes i utlandet
alla eller åtminstone de flesta ugglor skyddade såsom varande
synnerligen nyttiga för jordbruket. I förordningen angående
för jordbruket nyttiga fåglar, sådan den tedde sig i sin första
edition af 1905, voro också följande åtta ugglearter upptagna
såsom skyddade 1 mars —15 sept: Tornuggla, hornuggla,
jorduggla, kattuggla, slaguggla, hökuggla, pärluggla och sparfuggla.
Denna skyddsåtgärd utsattes emellertid genast för ett skarpt
klander från jaktvårdarehåll. Kritiken riktades särskildt mot
fridlysningen af kattugglan, hvilken utmålades som en riktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
