Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
tressanta och värdefulla fågel är i behof af ökadt skydd. Om
det berättigade i en total fridlysning af vakteln inom hela
landet torde knappast råda mer än en mening.
Från naturskyddsintresseradt håll har ofta framhållits
hurusom vadarne i högre grad än andra fåglar löpa fara att
urtotas till följd af det moderna jordbruket med ty åtföljande
mossodlingar och torrläggningar af sankmarker. Det väckte
därför stor tillfredsställelse, då i den reviderade
fågelskydds-kungörelsen af 1907 jämte de redan förut skyddade
storkarna upptogos ett 30-tal andra inhemska vadarearter såsom
skyddade 1 mars—15 sept. Däremot kan man ingalunda skänka
sitt gillande åt den senare företagna åtgärden att öfverflytta
dessa s. k. smärre vadarefåglar från den nämnda kungörelsen
till jaktstadgan. Ty äfven om de »smärre vadarne» icke äga
någon betydelse för jordbruket och på grund däraf strängt
taget icke höra hemma i en förordning angående för
jordbruket nyttiga fåglar — något som för öfrigt gäller äfven
om storkarna och en del andra i kungörelsen upptagna
fåglar — och äfven om vissa arter bland dem sedan gammalt
skulle vara föremål för ett slags jakt under höstflyttningen
öfver Skåne, så utgör detta likväl icke tillräckligt vägande
motiv för att en hel grupp af mer eller mindre sällsynta
fåglar, bland hvilka flera knappast öfverträffa en sparf i storlek,
officiellt utpekas såsom jaktbara och därmed, i stället för att
skyddas, utlämnas till ökad förföljelse äfven på trakter, där
man förut icke ansett dem »värda ett skott krut».
Härmed äro vi inne på den ganska svårlösta frågan hvilka
djur och fåglar som böra få sin plats i en särskild
skyddskungörelse och hvilka som böra hänföras till jaktstadgan.
Uttrycket »jaktbara djur och fåglar» är nämligen ett ganska
tänjbart begrepp, som ännu icke blifvit närmare definieradt i
i vår jaktlagstiftning. Idealet vore helt visst en kombinerad
jakt- och fågelskyddsförordning af det slag, som redan
existerar i en del andra europeiska länder och genom hvilken
fridlysningsbestämmelser skulle fastslås för alla skyddsvärda
däggdjurs- och fågelarter, utan afseende på huruvida de kunde
vara att anse såsom jaktbara eller icke.
I den ornitologiska forskningens intresse medgifvas, som
bekant, vissa undantag från fridlysningsbestämmelserna i
kungörelsen angående för jordbruket nyttiga fåglar, och dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
