Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
skildt stadsingenjörskontoret på senare tid vid uppgörande af
stadsplan i synnerligen hög grad sökt bevara och från skönhetssynpunkt
utnyttja terrängen och i vissa fall vegetationens möjligheter.
Men äfven när detta medgifves, tänker man med beklagande på att
här i Göteborg mycket af hvad en naturvän kan finna af värde redan
gått oåterkalleligen förloradt. För att endast nämna ett exempel har
Risåsens dominerande läge blifvit nästan alldeles undanskymdt af alla
de större och mindre trähus, som man tillåtit uppföra på sluttningen
åt söder och väster.
Att vidtaga några naturskyddsåtgärder inom den nu bebyggda delen af
staden torde blott i några få undantagsfall kunna komma ifråga, ty
naturen därstädes har redan, såsom ofvan antydts, fått maka åt sig vid
utläggandet af gator och kajer samt uppförandet af byggnadskvarter.
Ifråga om ännu orubbade delar af den ursprungliga naturen må
särskildt nämnas vissa kullar och bergplatåer, såsom det trädbevuxna
berget vid trapporna till Fogelbergsgatan, norra sluttningen af det s. k.
Nilssons berg i Haga och Risåsens öfre del med skansen Kronan.
Det är hufvudsakligen stadens obebyggda delar och isynnerhet
utkanterna af staden, som kunna bli föremål för åtgärder i
naturskyddshänseende. Stadens raska utveckling bör icke få hindra, att man vid
nya områdens planerande söker att så långt möjligt bevara markens
naturliga form — detta är ett väsentligt moment vid tillvaratagandet
af naturen i storstäderna — så att icke bortsprängning af berg och
bergpartier, nedschaktande af kullar och fyllande af större dalsänkor i
onödan företagas. Till ett allsidigt bevarande af naturens
skönhetsvärden i en stad som Göteborg hör ock, att äldre trädplanteringar,
som förekomma här och där, t. ex. på den låga kullen vid Levgrens
äng, få utan större rubbning ingå i stadsplanen. Dylika planteringar
äfvensom enstaka stående äldre träd eller rader af sådana afbryta på
ett tilltalande sätt den af stenhusmassorna uppkomna fula och tröstlösa
enformigheten. Vid reglering af nya byggnadskvarter här i staden
borde man mera, än hvad hittills skett, lämna rum för öppna platser
i afsikt att därigenom åstadkomma rikligare tillströmning af luft och
ljus för de kringboende samt tillflyktsplatser under lediga stunder för
både barn och äldre personer. Gamla trädplanteringar ägna sig
särdeles väl för detta ändamål. Det hygieniska syfte, man vid
stadsregleringen bör sträfva att uppnå, kan således i åtskilliga fall
tillgodoses genom naturens bevarande i möjligast oförändrade skick. Är det
möjligt att vid sådana tillfällen kunna utsträcka naturskyddet därhän
att en intressant växtlokal eller egendomlig klippformation bevaras, så
är detta gifvetvis en stor fördel.
Någon fullständig redogörelse för de naturminnen, som i vår nu
så vidsträckta stad borde bli föremål för omvårdnad, kan icke här
ifrågakomma, men denna framställning kräfver dock, att några exempel
anföras på platser, som hafva en sådan natur, att den ej bör
tillspillo-gifvas. Härvid är särskildt att tänka på de gamla vackra trädgårdar,
som förr voro så vanliga kring vår stad. Önskvärdt är således att
Johannebergs nuvarande trädgård med dess terrasser bevaras. Likaså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
