Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Dalby hage.
Skall den bli bevarad som naturskyddsområde?
En skånsk naturvän om vegetationen i hagen.
För skåningen och särskildt för Lundabon har Dalby hage i socknen
med samma namn öster om Lund sedan gammalt utgjort en kär
minnesplats, hvars blotta namn väcker angenäma hågkomster från utflykter
och botaniska exkursioner.
I sin 1911 utgifna broschyr »Vallfartsorter. Meddelande från Skånes
naturskyddsförening» skildrar redaktör Waldemar Bulow naturen i
Dalby hage på följande sätt:
»Stor är Dalby hage icke. Den rymmer nära 106 har (216 tunnland).1
Men den är vacker och underbar, framför allt därför att den är den
enda rent naturliga blandskog, som vi äga på slätten. Eken är
dominerande; riktiga jättar står det ännu att finna. Så är där bok, alm,
ask, asp, rönn och en rikedom af andra löfträd. Märkligare är
underskogen. Hassel, hägg, hagtorn, vide och framförallt unga bokplantor
breda en rik, på sina ställen nästan ogenomtränglig värld af småträd,
buskar och buskpartier. Och allra märkligast är Vårfloran. Den är
så riklig och storslagen, att man får leta efter dess like. Här blomma
alla sipporna i myriader och bland dem sparsamt den mycket sällsynta
hybriden mellan hvit- och gulsippan (Anemone nemorosa x
ranunculoides), vårlökar (både lutea, minima och spathacea, den sistnämnda
sällsynt), Pulmonarior i flera färgvariationer, Chrysosplenium, harsyra
och svalört (Ficaria ranunculoides) — af hvilken här t. o. m. funnits
mognad frukt, en sällsynthet eljest — Primulor, liljekonvaljer, Orchis
(flera arter), förgätmigej i flera variationer, ormbäret (Paris quadrifolia),
vårviolerna (canina, hirta, silvestris och mirabilis), den högresta och
vackra vårvelen (Orobus vernus) samt icke förglömmandes,
Corydalis-arter, däraf den stolta och härliga Corydalis cava, hvars såväl röda
som hvita klasar pryda marken med ett ymnigt och tilldragande flor,
mängdt med lundbingelns (Mercurialis perennis) friska, mörka grönska.
Så kommer den stora mängden af mera sällsynta saker. Bl. a. ha
vi här storhäxen (Circæa lutetiana), som växer ganska yppigt och höjer
sina finblommiga stjälkar ur riktiga rabatter; vidare kummern (Geum
rivale x urbanum), rätt allmänt, luddblödan (Hypericum hirsutum)}
likaledes rätt talrikt, den ovanliga storfelan (Platanthera montana) på
åtskilliga ställen, rosor i många och fagert blommande representanter,
Stellaria nemorum * glochidosperma samt borta i biskogen i nordost *
en sparsam samling buskar af den tidigt på våren på bar kvist
blommande, härligt doftande tibasten (Daphne mezereum), ytterst sällsynt
som vildväxande i våra trakter.
1 Af denna areal äro endast 54.16 har skogbeväxta, medan resten utgöres af
betesmark och kärr.
2 Här afses tydligen den norra delen af området, "Nörreskog", under det förf.
med Dalbyhage egentligen endast förstår den ur natursynpunkt intressantaste
och värdefullaste delen däraf, den s. k. »Söderskog».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
