- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1917 /
184

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

FLYTTBLOCK I NÄRHETEN AF
BÖRS JÄRNVÄGSSTATION, SMÅLAND

domligt förmådt parti af
annan bergart, som väl
någon gång i urtiden trängt
sig upp genom en springa
i stenen. Den har, som
synes, fullkomligt
gestalten af en huggorm med
något tvärt afsmalnande
hufvud och dito stjärt.»

»Jätteyxan» vid Bor.

Invid järnvägen
Värnamo—Alvesta omkring 4
km. sydost om Börs station
finnes ett egendomligt
förmådt flyttblock af c:a 10 m.
höjd. Där det reser sig
öfver den omgifvande
ungskogen, påminner blocket
närmast om en väldig
stenyxa, som drifvits ned i
jorden af jättehand. Så
berättar föreningens ombud
herr Axel Lundin i
Sundbyberg, som godhetsfullt
öfverlämnat vidstående
fotografi till årsskriftens
redaktion.

»Dalarnas sista björn».

Historiens upplösning. — Redovisning för insamlingen.

Då det led fram i maj månad 1916 och snömassorna uppe i
Idreskogarna så småningom smälte undan, började man litet hvar
misstänka, att det med så mycket besvär skyddade björnidet därstädes icke
hade någon invånare, enär »storfar», om han verkligen funnits där, vid
det laget för längesedan borde ha gått ut och ruskat vintersömnen af sig.
Att dessa misstankar varit nog så välgrundade visade sig, då jägmästare
Erik Geete i Särna vid besök på ort och ställe den 23 maj
konstaterade, att det aldrig funnits något ide och ännu mindre någon björn på
den inringade platsen. Det förmodade andningshålet utgjordes af en smal
gång, som kunde följas 6 — 7 m. in i jorden och möjligen stod i
samband med ett omkring 70 m. därifrån beläget räfgryt. Den utställda
vakten blef genast indragen, och om någon ersättning åt den person,
som »ringat björnen», kunde naturligtvis icke bli tal. Att det fatala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1917/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free