Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
I början af innevarande år fanns införd en annons i dagspressen,
hvari 28 stycken på rot stående ekar på kronoegendomen Stora Rödjans
område på Hisingen utbjödos till den högstbjudande — af Kungl. Maj:t
cch kronan.
Det var sålunda meningen att för en jämförelsevis ringa pennings
skull företaga en afverkning i det lilla ekbestånd, som utgör en af de
sista kvarlefvorna af den vegetation, som ursprungligen klädt Göta älfs
stränder.
Svenska naturskyddsföreningens Göteborgskommitté har länge haft
sina ögon riktade på Rya skog1 som ett af traktens ej alltför talrika
naturminnesmärken. Det är ej endast den yppiga och mycket
egenartade vegetationen, som har sitt intresse, utan äfven fågellifvet. Rya
skog synes nämligen vara ett slags rastställe för flyttfåglar vid deras
återvändande söderifrån.
Så snart den ofvannämnda auktionskungörelsen blef synlig, satte sig
Göteborgskommittén i rörelse och ingaf genom sin vice ordförande
professor A. L. Jägerskiöld en skrifvelse till k. mt. med
hemställan att den annonserade auktionen måtte inhiberas samt alla
förstliga arbeten inställas, tilldess man hunnit afgöra, om Rya skog kan
bevaras såsom naturskyddsområde, något som håller på att utredas af
kommittén.
Kommittén bifogade till sin framställning ett utlåtande af professor
Rutger Sernander, som inhämtat noggrann kännedom om
växtlighetsförhållandena i Rya skog med kringliggande områden. Den kände
auktoriteten på naturskyddets och växtgeografiens områden yttrar häri:
»Rya skog på kronoegendomen Rödjan i den med Göteborgs stad
inkorporerade socknen Lundby är enligt de undersökningar, jag varit i
tillfälle att ägna densamma, en ur naturhistorisk synpunkt mycket
anmärkningsvärd plats, af ej ringa värde såväl för växtgeografien som
för vårt lands naturskyddsfråga.
Trots en del obetydliga afverkningar och skogens tidvisa upplåtande
till betesmark har den bevarat sin egenskap af natursamhälle och visar
ännu de omisskänneliga dragen af den mellaneuropeiska ekblandskogens
maritima facies, sådan den fordom enligt de paläontologiska och
växt-fysiognomiska vittnesbörden sträckte sig utmed den svenska västkusten.
Sådana rester äro i våra dagar ytterligt sällsynta; de mest bekanta
återfinnas, men i andra utbildningsformer, på Hallands Väderö, Särö
och vissa partier af Änggården.
Om skogen skulle bli föremål för en rationell vård ur modern forstlig
synpunkt, t. ex. i form af gallring af beståndet, särskildt af ekarne,
dränering eller inplantering, skulle hastigt ödesdigra förändringar inträda
i undervegetationen. Den särdeles triviala flora, som utmärker
Göteborgstraktens kulturparker och kulturpåverkade skogar skulle rycka in.
I stället skulle den ur estetisk synpunkt med rätta här så beundrade
vårprakten af sippor, den härliga guldpudran, hvilken jag icke kan
1 Se C. J. Gardell, »Rya skog vid Göteborg. Ett naturminne värdt att
bevaras», Sveriges natur 1915 sid. 31 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
