Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
att redogöra för resultatet af sina utgräfningar och undersökningar af
den åldriga stadens kyrkoruiner.
Efter tre timmars resa dyker Sigtuna upp för ögat. Lite hvar
ombord grämer sig öfver att det nya stadshotellet fått en så dominerande
plats och storlek. Men man hoppas, att den bildningsskola som d:r
Manfred Björkquist planerat i barrskogen i stadens fond och som i
dagarna får sin grundsten lagd, skall med sina moderna klostermurar
plåna bort denna obehagliga kontrastverkan.
I land går färden fram mellan de allra vackraste fruktträdgårdar,
där allt just nu står i härligaste blom. Sigtuna har accepterat det
system som prof. Rutger Sernander lyckats genomföra i Uppsala:
inga hårdt tuktade häckar, trädgårdar med naturlig kultur. Och
resultatet har blifvit det för ögat och känslan mest tilltalande.
Och så stå föreningens medlemmar efter några minuters promenad
i S:t Pers’ ståtliga ruinkyrka. D:r Janse stiger upp på det västra
hvalfvets rygg. Och det blir så underbart tyst i ödekyrkan, när han
börjar tala med sin stilla, dämpade röst. En löfsångare sjunger sin
kärlekshymn, några svalor singla fram under ovädersmolnet, som
lyckligtvis icke bryter löst på allvar. Sekler svinna spårlöst tillbaka i
tiden, när d:r Janse i snabba drag skisserar upp Sveriges
utvecklingshistoria i Mälardalen. Olof Skötkonung, hvilket namn den moderna
forskningen vill tolka som Skattekonungen, ville skapa en kristen
kulturhärd som en motvikt till det hedna Uppsala. Och han fann Sigtuna
med dess präktiga läge och dess härliga södersol. De från Birka
öfverflyttade köpmännen och deras gillen skapade kyrkorna, dessa
konstruktivt sett enkla, men i greppet säkra och fasta försvarskyrkor. Den
moderna forskningen har med sitt lugna arbete funnit ut det logiska
sammanhanget mellan alla olika anordningar. D:r Janse visade nu
hur försvarsanordningarna varit lagda, hur man på en stege kommit
upp i en öfre våning och därifrån ut på ett öfver storkoret lagt platt tak,
från hvilket en gång förde till stortornét med dess stridsbalkong o. s. v.
Förbi S:t Nikolai kyrka går så vägen till S:t Lars borta vid torget.
Längst i öster, vid S:t Olofs kyrka, har forskningen kunnat glädja sig
åt synnerligen vackra resultat. D:r Janse påvisar, att västskeppet gått
mycket längre ut än som nu synes. De jämna, grå stenskift som
Sigtunas äldre kyrkor fått, uppenbarligen i imitation efter likåldriga
utlandskyrkors kvaderblock, ha här gått öfver i ett huller om buller à la
cyklopmur, som annars icke återfinnes i Sigtuna. Och d:r Janses
gräfningar ha också visat, att det ursprungliga skeppet gått längre fram
mot den nuvarande landsvägen.
Bakom S:t Olof dyker Vårfrukyrkan fram. — En modern
efterbildning, förklara de färddeltagare, som icke hunnit titta tillräckligt i
Turistföreningens handbok. Och dock är denna kyrka från 1200-talet, då
Sigtuna efter en 200-årig glansperiod började dala ned mot en
nyare tids obetydlighet. En kyrka med såväl medeltids-som
1600-tals-minnen. D:r Janse pekar i marken: — Här ha gångarna till det gamla
klostret gått. Och i likhet med hvad som skedde i Storkyrkan i
Stockholm för några år sedan för att utmärka gamla slottets ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
