- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1918 /
19

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

löf i närheten af ett bo — eller kanske ett kameraliknande
föremål, så att fågeln får vänja sig därvid. Så byter man
i sinom tid ut detta mot kameran, gömmer sig själf i
närheten och ordnar så att man på afstånd kan sköta slutaren.
Särskild vikt får man då fästa vid att kameran är fullt
ljus-säker, så att ej plåten kan belysas under väntetiden.

Goda råd kan man finna i böcker, på svenska af Paul
Rosenius och Bengt Berg. Den senare är ju mest känd —
men Rosenius talar mera om huru han gjort, och det både
enkelt och sakkunnigt.

Ett särskildt slag af djurbilder äro de, som af Schillings
införts, där djuren själfva få sköta exponeringen. Han sätter
vid deras nattvägar upp en af kamera och
magnesiumblixt-lampa sammansatt anordning, sådan att när djuren vidröra
ett öfver vägen spändt snöre, öppnas slutaren och blixten
tändes. Man erhöll på detta sätt mycket intressanta bilder
— man får dock ej vara allt för säker på att de visa oss
djuren fullt opåverkade; senare försök, där det automatiska
reducerats, så att djuren ej oroas af snöret, ha visat att de,
äfven på den korta tid, det här är fråga om, hinna reagera
och fästa sin uppmärksamhet på att något särskildt
förestår.

Äfven på detta område är naturligtvis färgfotografi af allra
största intresse, men svårigheterna äfven så mycket större.

Gå vi nu från dessa naturskyddsarbetet helt tillhörande
områden öfver till den egentliga hembygdsvården, finna vi
först ett arbetsfält där de båda mötas. Det är när det gäller
att studera huru människan påverkar och omskapar naturen
— således större anläggningar i det fria, järnvägar, kraftverk
och dylikt, men äfven anläggande af nybyggen och småbruk.
Här bör man om möjligt söka sammanställa bilden af den
oberörda naturen, af anläggningen i dess olika utvecklingsskeden,
och i dess slutliga skick. Det kan för senare anläggningar
blifva ett godt exempel — att efterfölja eller att undvika.

Härvid skulle jag, särskildt för den senare delen af arbetet,
vilja hänvisa till en artikel af Th. Örtenblad i »Sveriges Natur»
1917. Han diskuterar där huru byggnader böra anläggas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1918/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free