Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
äger följande lydelse: »Herr Bondeson höll ett
topografiskt-växtgeografiskt- fantastiskt föredrag, som behandlade en
zoolo-gisk-botanisk excursion i Halland».
I maj s. å. hade Bondeson enligt protokoll,
undertecknadt af D. Bergendal, ordf.-, och C. Lennander, sekr.,
äfvenledes i föreningen »hållit tal öfver sin hembygds, Vessige och
Abilds, flora».
Uppsatsen lyder som följer:
I dag vill jag föra eder, ej till en af dessa förtjusande
nejder, som Halland eger utefter de större vattendragen, der
zoologen och botanisten på en liten plats finner nästan allt
hvad han rimligtvis kan önska, der vexterna uppträda,
visserligen sparsamma i anseende till antalet individer af samma
species, men i en artrikedom, som är förvånansvärd; utan
till ställen, så bekanta för Halländingen, förutom hvilka
landskapet skulle förlora sin karaktär; jag vill föra eder upp i en
Halländsk ljungbacke. Här skola vi efterse, hvad som är att
göra. Wi rusta oss således med de tillbehör, som anstå
zoologen och botanisten (naturforskaren), kasta bössan öfver
axeln, fatta insekthåfven, inproppa hvad som är
oundgängligt för såväl den ene som den andre, nemligen ett par
smörgåsar och i bästa fall en liten »plunta» i jagtväskan
och — men för katten, jag höll på att glömma portören;
på ryggen med den också! — ja, vi begifva oss upp i
backarne, hvilka ingenstädes äro svåra att få i sigte och uppnå.
Den ädle naturvännens figur tager sig rätt lustig ut i
denna rustning, vi beskrifvit. Bössa, väska och portör smälla
mot hvarandra och dingla på den krokota ryggen — obs.!
hölle man sig rak, vore bäst att ha öronen igenmurade, ty
annars — nåja, han svänger, den ädle forskaren, sitt höga
vapen, flugors och andra flygfäns skräck, den vigtiga hafven,
och i bästa fall blossar han cigarr eller hvarför icke våga
nämna pipan. Bilden är löjlig; men hvad gör det? Man
befinner sig ju på bondlandet, såsom stadsbon säger, jag
sjelf ville säga i det förlofvade landet, midt bland äran och
redligheten.
Wi aflägga vårt besök i backen just vid den tid, då
den står i sin högtidsskrud, då den talrikaste representanten
der af Floras älsklingar står brud, helt kort då ljungen blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>