Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
redan af kartan framgår, öster och norr om Avakajo, öster
om Njuktjajaure samt på många andra platser i Sjaunjamyren.
På ett par af dessa ställen kunde jag ännu år 1912 studera
svanbon, som kort förut varit i bruk. Boet lägges på en
mycket svårtillgänglig, hälst af djupare vatten fullständigt
kringfluten tufva eller holme vid eller i tjärnen och har
liksom knölsvanens bo formen af en låg, stympad kon eller af
en något tillplattad hövålm med en fördjupning öfverst, hvari
äggen ligga. Under det att knölsvanen plägar bygga sitt bo
af vass, använder sångsvanen för samma ändamål torfstycken.
Äfven vid boet förblir sångsvanen mycket skygg, och
möjligtvis är den uppgift riktig, hvilken jag hört uppgifvas och
hvarpå jag i själfva verket en gång — ehuru icke i
Sjaunja-myren — sett bekräftelse, nämligen att svanparet genast
öfverger både bo och ägg, så snart detta blir funnet och
besökt af människor. Skulle detta verkligen vara regel, är det
klart, att sångsvanens mer än de allra flesta andra vilda
fåglars tillvaro är hotad af — för att ej säga oförenlig med —
människans bebyggelse i närheten af hans gamla häckplatser.
En raritet i vår fauna af nästan samma rang som
sångsvanen är blåhöken. Ehuru denna kärrhöks
utbredningsområde omfattar större delen af Europa och han sålunda som
häckfågel förekommer också i länderna söder om oss, t. ex.
Tyskland och Holland, tycks hans häckningszon i Sverige
vara nästan helt begränsad till Västerbottens och Norrbottens
län. Under det att bruna kärrhöken plägar förekomma vid
tämligen stora, öppna vatten och bygga sitt bo i vidsträckta,
täta vassar, uppehåller sig blåhöken på sumpiga mader eller
starrängar, där han också på en tufva reder sitt näste. På
Sjaunjamyren och i trakten däromkring är blåhöken iakttagen
på flera platser, sålunda utom vid Avakajo vid Njuktjajaure,
vid Ladnijaure (sjön vid Linaälfs station) och Ammas-sjöarne
söder därom, vid Porjus och Muddussjöarne samt i de
sjörika myrmarkerna uppe i björkregionen öster och norr om
Tjärroketje.
Listan öfver Sjaunjamyrens fågelarter är ännu långt
ifrån genomgången och flera platser af stort intresse och med
sitt särskilda skaplynne skulle ännu återstå att skildra. Att
göra detta skulle dock föra alldeles för långt, och min känne
dom om det väldiga myrområdet är efter allenast ett tiotal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
