Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
heden vore att anse som ett fullt naturligt, af människans
ingripande oberoende växtsamhälle eller om den uppkommit
först sedan skogen af en eller annan anledning utrotats. De
danska ljunghedarna äro kanske de bäst undersökta i hela
Europa; om dem vet man, att de äro mycket gamla. Man
har nämligen funnit, att grafhögar från yngre stenåldern
kunna hvila på ett underlag af ljungtorf af samma beskaffenhet
som på de nuvarande hedarna. Dessa måste sålunda ha funnits
redan på den tid, då grafvarne anlades, och äro därför sannolikt
ursprungliga. En tysk forskare, Krause, hyser däremot den
åsikten, att de nordtyska ljunghedarna, som äro mycket lika de
danska, en gång varit skogbevuxna. Hvad de svenska hedarna
beträffar torde man ganska allmänt vara ense om att de så
godt som samtliga förekomma på mark, som en gång varit
bevuxen med skog. Omfattande, vårdslösa skogsafverkningar,
skogseldar och dylikt ha drifvit bort skogen, och gynnad af
det fuktiga västkustklimatet har ljungen lagt beslag på marken.
I jämförelse med de danska ljunghedarna äro våra ganska
unga. Wibecks undersökningar ha emellertid gjort troligt,
att många ljunghedar i Bohuslän redan uppstodo under den
tidigare medeltiden samtidigt med de stora sillfiskeperioderna,
som lockade massor af folk till de bohuslänska skären.
Virkesförbrukningen blef då mycket betydande, till bostäder,
fartyg, master, bränsle till trankokningen etc. åtgick mycken
skog. De lokala virkestillgångarna blefvo då säkerligen i
första hand använda, och för någon återväxt sörjde man
naturligen ej. Många gårdsnamn, hvari ordet ljung ingår
som beståndsdel, gå också mycket långt tillbaka i tiden.
De stora sillfiskeperioderna under 1500-talet och en stark
virkesexport ha sedermera ytterligare decimerat skogarna och
vidgat ljunghedarnas utbredning. Vid slutet af 1600-talet
var, enligt Wibecks undersökningar, fördelningen mellan
skog och kalmark i Bohuslän i de väsentliga dragen
densamma som nu.
Ljunghedarna i de öfriga sydvästra landskapen —
Västergötland, Halland, Småland, Skåne — äro ej så noga kända
med hänsyn till sin historiska uppkomst, men troligt är, att
många af dem uppkommit genom de våldsamma härjningar,
som åtföljde de talrika krigen mellan Sverige och Danmark.
Ha ljunghedarna sålunda i vårt land uppkommit genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
