Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ordförande professor E. Müller, Stockholm, som skattmästare
hoftand-läkaren E. Förberg, Djursholm, och som sekreterare och redaktör förste
bibliotekarien J. M. Hulth, Uppsala.
Några ord om »väckfere».
I litet aflägsna bygder möter
man ej sällan ute i naturen
minnesmärken efter numera
aflagda bruk och plägseder;
det nu lefvande släktet,
åtminstone den yngre delen
däraf, känner ej till hvad det varit
fråga om. De äldre veta nog
hvartill det tjänat, men sedan
ytterligare någon tid gått, är
det blott enstaka personer,
som veta att tälja de gamla
kulturminnenas historia.
Då jag för omkring tolf år
sedan första gången fick se
en »väckfere» vid sjön Åsnen
i södra Värend, var det svårt
att få utredt, hvad ändamålet
varit med operationen å
trädet, och hvad själfva namnet
innebar. Först så
småningom lyckades jag från flera
olika sagesman leta fram
det, som jag tror vara de
viktigaste punkterna i »väckferens» historia i den bygden.
Från gamla tider ända fram på 1860 — 70 talen voro de bättre
belysningsmedlen i vårt land dyra och svåråtkomliga, rena lyxartiklar ute
i bygderna. Därför fick man i allmänhet åtnöja sig med primitiva
lysdon, och i södra Värend användes in i sen tid belysning med
stickor af fet furuved. Dessa brukades åtminstone sista tiden väl
mest till belysning utom hus. Särskildt vid ljustring, som var ett af
de vanligaste fiskesätten, kräfdes mycket bränsle, lika så då tjäder
skulle skjutas för bloss på nattkvist. Julslakterna plägade företagas
i mörkret tidigt på morgonen, och då brukades också belysning med
»ljusvedstickor».
Som material till dessa stickor användes väl uteslutande »fet»,
kåd-rik tallved, som brann med stor gulröd låga. Denna ved har också
i vårt land fått olika namn i olika landsändar; tyre eller töre är väl det
vanligaste i mellersta Sverige. I Värend hette den helt enkelt
ljusved.
Genom den betydande åtgång af ljusveden, som det utbredda bruket
F i a. 1. » VÄCKFE RE » PÅ
GETTNÖ ALLMÜNDSRYDS SIN,
SMÅLAND
FÖRF. FOTO 1 9 1 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
