- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1919 /
22

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan 10 och 15 meter höga och i något mer än rät vinkel
mot varandra liggande kullar eller korta åsar samt området
närmast dessa. Endast på den norra sidan går den odlade
eller bevuxna marken ända fram till den närmaste kullens fot.
På backarnas sidor ligger den finaste sanden — synnerligen
rikt på de östra, sydöstra och södra (se fig. 2)
sluttningarna — och är där vit och lätt vågig som vid
långgrunda sjöstränder. Av vinden har den tornats upp i drivor
som yrsnö. På kullarnas krön finnes ingen sand utan endast
rullstensgrus, vilket också går i dagen på åtskilliga andra
ställen, och förmodligen bildar det själva grunden.

I vinkeln mellan kullarna är marken något lägre än det
övriga fältet, och där växer stripigt gräs i tavor och en del
björkar, vilka i förhållande till sin höjd ha en ovanligt kraftig
stam. I sin »Beskrifning öfver Wästbo härad i Jönköpings
län 1846», skriver Allvin, att »ett på de kullar, som nu
egentligen utgöra den egentliga flygsanden, beläget torp har
blifvit förstördt,.men i det stället har sanden igenfyllt en mellan
kuliarna varande Göl, samt igenvallat ett betydligt stycke af
en öster om liggande slättmosse, hvilket stycke således
förvandlats från sank mosse till fast mark». Av denna mosse
finnes nu ej ett spår; det är sand allt och på sanden
tallplantor av skiftande storlek och vigör. Likaså har sanden
utplånat och fyllt igen ett par sydost om kullarna liggande
sänkor med vatten, vilka av Wibeck omtalas i den redan
nämnda uppsatsen. Enligt en äldre uppgift skulle de ha varit
b fot djupa.

I öster reser sig mot sandens framträngande och på ett
c vstånd av omkring 200 meter från kullarna en 4—5 m. hög
och inte fullt 100 m. lång klippvägg, sandblästrad och
måhända även av vatten och is slipad och avrundad. De vita
kvartsådrorna i gnejsen stå upphöjda och tydligt tecknade och
likna slingrande ormar och ödlor och allehanda underliga
djur (fig. 3).

At söder övergår fältet i en mosse, och där har den
planterade barrskogen tagit upp striden och behållit segern. På
gränsen mellan Sanden och skogen går vägen till Torskinge
kyrka fram — en riktig ökenväg, tröstlöst djup och sandig.

På den västra sidan tycks sanden i våra dagar
huvudsakligen söka sina anfallspunkter, och där tar den gång efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1919/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free