Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
sedan blixten något af åren närmast före 1881 slog ned i
trädet och splittrade det från ofvan till nedan, hvarvid det
centrala partiet i kronan dödades. Kring de tvänne återstående
stampartierna sattes sedan 1881* ofvannämnda järnband af
omtänksamma människor, hvarigenom det lyckats bevara det
gamla trädet vid lif. Efter den af allt att döma tämligen
våldsamma elektriska behandlingen har trädet i betraktande af sin
respektabla ålder lyckats förvånande väl krya på sig och bota
sårskadorna. Nya kraftiga grenar ha utvecklats i kronan,
och trädet gör på intet vis ett alderdomstynande intryck. Frukt
har det burit årligen, och 1905 hade det lämnat en skörd af
utmärkta »syltpäron», som inbragte tjugufem kronor.
Efter granskning af de mig förliden höst tillsända
frukterna, tror jag mig icke taga mycket miste, om trädet är att
hänföra till det »Kokpäron», som omtalas i
Eneroth-Smir-noffs »Svensk Pomologi», 1899, II, 133. Denna sort eller
kanske riktigare denna grupp af päronsorter anser Eneroth
ha sitt utbredningscentrum i Östergötland och vara en i
Sverige gammal ras. I gamla trädgårdar äro dylika
»sylt-eller kokpäron» ju icke ovanliga. De äro mycket sena och
nå aldrig någon egentlig mognad i den mening, som vi
använda ordet om ädlare frukt. Ett grönt, stort eller medelstort,
stenhårdt, sockerfattigt »syltpäron» utan särskildt i ögonen
fallande, ädlare karaktär — alltså en frukt, sådan vi kunde
vänta den på ett träd, hvilket bevarats till vår tid från en
äldre, mera primitiv fruktodlings dagar.
Hvad grund kan det ligga till denna folksägen, att trädet
skulle vara planteradt af Karl X Gustaf eller åtminstone på
hans tid?1
Man vet, att Borgholms kungsgård anlades på Gustaf
Wasas tid.
Johan III, som fattat lifligt intresse för Borgholms slott,
påbörjade stora restaurerings- och tillbyggnadsarbeten 1572.
Så långt tillbaka i tiden ha vi dock ingen anledning att datera
det gamla päronträdet.
När år 1651 dåvarande prins Karl Gustaf fick »fri
dispositionsrätt öfver räntan från hela Öland jämte djurgården,
ladugårdarna och alla öfriga inkomster utom extra ordinarie krigs-
1 Historiska uppgifterna hämtade ur: Th. Engström, Öland, dess historia,
land och folk. Kalmar 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
