Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Intresset med detta gamla svenska fruktträd blir desto
större, då vi erinra oss, att vi i hela vårt land torde äga högst
få fruktträd i behåll från 1600-talet.
Vintern 1709 var den svåraste, som veterligen i historisk
tid hemsökt icke blott Sverige utan stora delar af mellersta
och södra Europa. Under denna ödesdigra vinter gingo »de
flesta om icke alla fruktträdgårdarnas träd i mellersta Sverige»
fullständigt till spillo, så att vi rent af från detta år tvingas
räkna ett alldeles nytt skede i vår fruktodlings historia.
Närmaste åren efter den stora förstörelsen 1709 blefvo nämligen
flertalet större trädgårdar planterade med helt nya
fruktträdsbesättningar i de gamlas ställe. Om denna ödesdigra epok i
den svenska fruktodlingens historia kunna intresserade läsa
ytterligare i Eneroth-Smirnoffs »Handbok i Svensk Pomologi?
1896, I 53—59. Åren 1728—29, 1739—40 och 1772 —
73 utmärkte sig jämväl för ytterst stränga och långvariga
vintrar, som veterligen orsakade stor manspillan i vårt lands
fruktträdgårdar.
När vi sålunda faktiskt gått förlustiga den allra största
delen af’de före år 1709 planterade fruktträden i vårt land,
så framstår än tydligare det kulturhistoriskt-pomologiska värdet
af det gamla päronträdet i Borgholms kungsgård.
På sista åren har bland vårt lands naturvänner ett lifligt
intresse vaknat för bevarandet genom fridlysning och
lagstiftningsåtgärder af det naturliga landskapet, dess djur- och
växtvärld, geologiska bildningar o. s. v.
Vore det icke på tiden, att även Sveriges trädgårdsmän
började beakta de rester, vi ännu kunna ha kvar af äldre
tiders fruktodling och trädgårdskonst? Kanske finnes än i
denna dag ett eller annat gammalt fruktträd vid lif från äldre
skeden af vår fruktodlings historia. Under sådana
omständigheter skulle det kanhända låta sig göra att i ett eller annat
fall genom sakkunnig undersökning fastställa arten af det
pomologiska odlingsmaterial, som stod våra förfäder till buds
under åtminstone 1600- och 1700-talen. De litterära källorna
till kännedomen om vår äldre pomona äro synnerligen
sparsamma, hvadan äfven från den synpunkten eventuellt
kvarlefvande studiematerial skulle vara synnerligen välkommet och
fylla kännbara luckor i vår kunskap om vårt lands äldre
fruktodling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
