Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
är väsentligt smalare, men i stället desto skarpare markerad.
Ut emot Segelledsstråket vidgar den sig rätt avsevärt, och
försättsplanschen n:r 2 visar denna utvidgning jämte
angränsande områden.
En liknande utvidgning bildar Nyckelviken, som utgör norra
gränsområdet mot Segelledsdalen för den förut omtalade
Nyckelviksdalen. Fig. 4 visar, som nämnt, dennas norra
del, som inramas av lodräta bergväggar, utmed vilka ännu
i våra dagar förekomma ras! (Se figuren.)
Bland andra anmärkningsvärda brottzoner inom
Kungshamnsområdet må särskilt framhållas den, som givit upphov åt
Kungsviken och dess supramarina fortsättning mot sydväst.
Denna brottzon löper parallellt med Segelleds-zonen. Fig. 6
visar viken och den nordväst härom varande
Kungshamns-udden. I bakgrunden synas motliggande delar av Lidingön.
I fortsättningen av Kungshamsudden träffas de små
pittoreska holmarna Sverige och Danmark, vilka båda äro
synliga å försättsplanschen. De ligga, som synes, just intill
gränsen mellan Segelleds-zonens sydöstra brottlinje och
Skurusunds-zonens mynning.1
Till sist må nämnas den brottzon, som i sydost-nordvästlig
riktning övertvärar norra delen av Kungshamns-området från
Skurusund räknat. Denna dal inramas sträckvis av branta
bergväggar och inrymmer bland annat gamla, täta
urbarr-skogspartier.
Dessa nämnda och andra mindre brottzoner och brottlinjer
äro orsakade av från jordens inre utgående (endogena) kraf
ter, vilka, som nämnt, framkallat rubbningar och bristningar
utmed vissa stråk, ibland även instörtningar eller
förkastningar i berggrunden.
Ett annat i ögonen fallande terrängdrag hos berggrunden,
som åstadkommits förnämligast genom landisens arbete, är den
mer eller mindre utpräglade rundslipning, berghällarna förete,
vida tydligare mot nordväst, eller det håll varifrån isen
framskridit (»stötsidan»), än mot sydost (»läsidan»).
Rundslipningen har tillkommit därigenom, att landisens bottenmorän
(pinnmon), en osorterad blandning av finare och grövre berg-
1 Som bekant planerades för några ar sedan ett attentat mot holmarna, vilket
dock lyckligen avvärjdes, tack vare advokaten Harald Lettströms berömvärda
ingripande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
