Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
mig för att systematiskt trampa över hela den lilla myren, om
så skulle behövas. Mycket av detta arbete återstod ej heller
ogjort, när till sist mina bemödanden kröntes med framgång.
Från tuvholme till tuvholme hade jag vandrat, de voro
torra och behagliga att stiga på, sedan man plumsat fram
några hastiga steg genom det blöta kärret däremellan. Jag
dröjde just på en sådan hög tuvholme, då jag på något
avstånd varseblev en ljusgrå fläck överst på en annan tuva.
Fläckar av snarlik färg, bildade av skorpformigt utbredda
lavar, funnos visserligen på snart sagt varje tuva, men denna
fläck stack genom sin jämnrunda form av litet mer än de
andra mot underlaget. Nu rörde också den svaga nattvinden
ett dun vid kanten av fläcken, och kikaren röjde genast, att
denna i själva verket bildades av en plätt fågeldun.
Fjäll-gåsboet var till sist funnet.
Gässen hade omsorgsfullt täckt över äggen, av vilka ej
den minsta fläck var synlig. Antingen hade de givit sig tid
härtill, innan de flögo upp vid mitt första annalkande eller
också — och detta förefaller sannolikare — hade båda
makarne just då gått och betat efter att tidigare i lugn och ro
ha träffat anstalt för äggens skydd mot nattkylan. Åtminstone
här uppe i Lappland har vildgåsen för vana att söka sin föda
just under senkvällen och natten, dä man ofta har tillfälle
att se båda makarne tillsammans komma flygande till
betesplatserna ute vid myrvattnen. Man har svårt att förstå, hur
exempelvis starkt ruvade ägg under de ofta bistert kalla
nätterna vid denna årstid skulle kunna undvara skyddet av ett
slutet dunhölje, då fågeln är borta, men, så vitt jag vet,
föreligga inga direkta iakttagelser häröver. Att somliga gäss
övertäcka äggen, innan de smyga sig undan för en
annalkande fiende, är däremot iakttaget; sälunda berättar G.
Kolthoff från sin resa till Spetsbergen år 1900, att
spetsbergsgässen stundom vid dylika tillfällen höljde över sina bon så
väl ej blott med dun utan även med mossa och jord, att de
formligen syntes jämnade med marken.
Sedan jag tagit några fotografier av gåsredet och
omgivningen närmast däromkring, undersöktes boet närmare. De
5 äggen, av vilka tre befunnos vara nästan kläckfärdiga och
två voro felslagna s. k. rötägg, lågo i en likadan trång, men
djup liten grop som den tidigare iakttagna gamla balen. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
